Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menter, Sophie - Menzel, Adolf Friedr. Erdmann - Mercié, Marius Jean Antoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen bländande virtuositet i
nyanseffekternas användande.
Menzel, Adolf Friedr. Erdmann,
tysk historiemålare, född i Breslau d. 8
Dec. 1815, följde sina föräldrar 1830 till
Berlin, der han utbildade sig på egen
hand och blott en kort tid (1833) åtnjöt
akademiens undervisning. För att efter
faderns död kunna försörja sig
komponerade han 1833 för konsthandlaren Sachse
ett häfte pennteckningar, konstnärens
pilgrimsfärd, hvilka gjorde honom
fördelaktigt känd. Efter detta
förstlingsarbete följde 1834—36 de af honom sjelf
litögrafierade 12 bladen: "minnesvärda
händelser ur Brandenburgs historia" och
under de nästföljande åren äfven några
försök i oljemålning, t. ex.:
schackspelarna, rättegångsdagen m. fl. Han
måste sedan för en tid lemna denna konst
å sido för att åt Kugler utföra 400
illustrationer till "Fredrik den stores
historia^ (1839—42), och efter dessa följde snart
illustrationerna till praktupplagen af den
store konungens skrifter (1843—49),
bilder, i hvilka han utvecklar hela. kraften
af sitt skapande snille. Sålunda beträdde
han det område, inom hvilket han äfven
i oljemålningen vann de mest glänsande
lagrar, nämligen skildringar från
Fredrik den stores tidsålder. 1850 började
han med den bekanta oljetaflan Fredrik
den stores taffelrund, dessa mästerverk
af hvilka nämnas: flöjtkonserten i Sans
-souci (1852, nationalgalleriet), de 33
framställningarna af Fredrik den stores sol-1
dater, oljetaflan: Fredrik den store på
resor ’(1854, Ravenégalleriet i Berlin),
Fredrik i slaget vid Hochkirch (1856, i
slottet i Berlin), Bliicher och
Wellington vid Waterloo (1858, tyske
kronprinsens* palats). I alla dessa taflor af
utpräglad realism, visar han en nästan de
monisk genialitet, som med den
skarpaste karakteristik ofta förbinder en
humoristisk fläkt och hvilken med en
utomordentlig virtuositet i behandlingen af
det tekniska förenar den mest förtjusande
och pikanta kolorit. Sedan han på
50-talet varit sysselsatt med bibliska
transparangbilder för julexpositioner, bland
hvilka Kristus som barn i templet
uppkallade välgrundad kritik genom sin allt
för grofva realism, löste han på ett
glänsande sätt den svåra uppgiften att
framställa konung Vilhelm I:s kröning i
Königsberg. Vidare målade han flera små
genretaflor, af hvilka 1872—75 en afhans
märkvärdigaste skapelser: jernvalsverket
"Moderna cykloper"(nationalgalleriet),står
ensamt och oöfverträffadt i hela den
moderna konsten. Hans nyaste skapelser
äro de mästerliga illustrationerna till
Kleists »Der zerbrochene Krug" (1877),
bestormandet af buffeten under en paus
i dansen, i hvilken målaren med en
sällsynt psykologisk skarpsynthet skildrar
vår tids sällskapslif, m. fl. Dertill
kommer en mängd pennteckningar, aqvareller
och gouachemålningar.
Mercié, Marius Jean Antoine,
fransk bildhuggare, född i Toulouse den
30 Oktober 1845, var Jouffroy’s och
Fal-| guiére’s elev i Paris, erhöll 1868 det stora
[ romerska priset och utbildade sig vidare
I vid franska akademien i Rom. Hans
arbeten som vittna om ett grundligt
studium af antiken samt af 15:de och 16;de
århundradets mästare, utmärka sig
genom sin poetiska uppfattning och äro
I förträffligt modellerade. Ända tills för
1 kort tid sedan utförde han för det mesta
ideala bilder, bland hvilka nämnas:
Delila, David (1872, bronsstaty i
Luxembourg), hans mycket beundrade förnämsta
verk: Gloria victis, konstens genius på
Pegasen (1877); men under senare åren
har han äfven skapat en staty af
naturforskaren Arago och historieskrifvaren
Michelefs grafmonument, den förra
något öfverlastad med detaljer, men dock
af tilltalande totalverkan, det senare i
hela uppfattningen mycket mindre
lyckadt och ingalunda motsvarande
Michelets på monumentet anförda motto’
"L’hi-stoire est une resurrection» (båda utstälda
1879). -Som ett betydande verk
berömmes hans 1880 i S:t Germain af täckta
sittande staty af Thiers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
