Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ohlsson, 1) Gustaf Robert - Ohlsson, 2) Olof - O'Neil, Henry - O'Kelly, Joseph - Olivieri, A. - Olrik, Ole Henrik Benedikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn stått på affischen, antingen har han
haft sig anförtrott något större parti eller
några af dessa otaliga smärre s. k.
fyll-nadsroler, som äfven de kräfva sin man.
Alltid har han dervid ådagalagt en
exem-plarisk samvetsgranhet och en
punktlighet höjda öfver allt beröm. Att här
uppräkna 0:s alla roller vore icke möjligt.
Bland hans förnämligare och onekligen
allra lyckligaste må blott nämnas:
Stålsporre i "Målaren och modellerna", Miller
i "!Nurnbergerdockan", Figaro i
"Barberaren" och Fredrik i "Mignon", i hvilka
hans säkra karakteristik, hans friska
humor och osökta gladlynta liflighet haft
det verksammaste spelrum och med hvilka
han också beredt sig en förtjent
popularitet. Äfven i dramatiska uppgifter har
O. med framgång uppträdt. Såsom
enskild person åtnjuter O. förmånen af a Ua
sina kamraters aktning och’ vänskap,
hvilket inom teaterverlden är någonting
mycket karakteriserande.
2) Olof, historiemålare, föddes i Skåne
1809, blef elev af konstakademien, samt
utförde åtskilliga historiska
kompositioner, "Tetis och Akilles" m. fl.,
äfvensom porträtter och några litografier, men
egnade sig på 1840-talet åt det
borgerliga lifvet. Han afled i Stockholm 1872.
O’Neil, Henry, engelsk historie- och
genremålare, född i Petersburg 1817, kom
redan i sin barndom till England och blef
1837 elev af akademien i London, der
han sedan 1839 utstält en mängd taflor
af hvilka många haft stor framgång
genom sitt karaktersfulla innehåll, mest
omtyckta äro väl de båda genom stick spridda
Eastward hot (1858) och motstycket Home
again! Vidare nämnas: Mozarts sista
stunder, drottning Katarinas dröm, Rut och
Naemi, skeppsbrott (1860), musikens makt,
Rafaels sista stunder, scen från pesten i
London (1875), Shakespeare läser sin
"Mid-sommarnattsdröm" för drottning Elisabet
af England (1877) m. fl. 1869 utgaf han
en broschyr: "Modern konst i England och
Frankrike" och 1871 en satir i tre sånger: I
"Stuck tidehvarfvet".
O’Kelly, Joseph, fransk pianist och
tonsättare, föddes i Bologne sur Mer 1829*
af irländsk härkomst. Studerade i Paris
piano för Osborne och Kalkbrenner samt
komposition för Halévy. 1855 uppförde
Theátre Lyrique en lyrisk dikt af honom
i tre afdelningar: "Paraguassu". På
sjuttiotalet ha i hans födelsestad ett par af hans
komiska operor uppförts. O’K. har äfven
skrifvit kantlater och romanser, men har
gjort sig mest känd med sina pianosaker.
Olivieri, A., italiensk violinspelare,
föddes i Turin 1763. Först anstäld vid
konungarnes af Sardinien musikkår, begaf
han sig derifrån först till Neapel och
slutligen till Paris. Han lär hafva varit en
mycket framstående virtuos på sitt
instrument.
Olrik, Ole Henrik Benedikt, dansk
målare, föddes i Köpenhamn den 24 maj
1830. Först mottog han undervisning i
den äldre Bissens atelier för att utbilda
sig till bildhuggare och uppehöll sig en
tid dels med att kopiera Thorvaldsens
verk för den kgl. porslinsfabrikens
räkning, dels med konstindustriella arbeten.
Han fick reseunderstöd som
dekorationsplastiker, men gick under ea vistelse i
Paris, der han en kort tid studerade
under Couture, öfver till målarkonsten och
utstälde 1855 sin första tafla "En gosse,
som blåser såpbubblor". Så följde tätt
på hvarandra en mängd genretaflor, t.
ex. "En brud, som smyckas af sin
väninna" (nationalgalleriet), bibliska taflor
och i synnerhet porträtt. Som
porträttmålare har Olrik särskildt utvecklat en
mycket omfattande verksamhet och som
sådan har han i hög grad vunnit
publikens ynnest genom god likhet i dragen,
genom en viss behaglig men visserligen
icke särdeles djup karakteristik och genom
slickadt utförande. 1883 fullbordade
hanen kolossal tafla "Kristi bergspredikan" i
St. Matbæuskyrkan i Köpenhamn; den är
liksom nästan alla Olriks större
kompolitioner ett svagt och temligen
karakterslöst arbete. 1871 blef han medlem af
konstakademien och fick 1883 titel af
professor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
