Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pachmann, von, Wladimir - Pacht, Axel Frederik - Pacius, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter och det på en gewandhauskonsert i
Leipzig. Efter vidsträckta konstresor i
England, Tyskland, Frankrike och
Österrike, der han allestädes vann en lysande
framgång, gaf han våren 1884 flere
mycket gouterade konserter i Stockholm.
P:s talang är ej af samma art som xle
vanliga piano- och himlastor"marnes. Han
lägger företrädesvis an på det rent
pia-nistiska, det eteriska i pianospelet.
Derför står han ock såsom Chopinspelare
enligt fleres samstämmiga omdöme nästan
oupphunnen. Hans i de finaste detaljer
utarbetade teknik kommer honom här
utmärkt väl till pass, men han förstår
äfven återgifva de chopinska tonverkens
andemening. Även de små tjusande
kabinettstyckena af den naturaliserade
r)^-ske pianisten och tonsättaren Henselt
lämpa sig förträffligt för P:s talang. P. är
gift med en fröken Okey, som äfven är
en rätt god pianist;
Pacht, Axel Frederik, dansk
bildhuggare, föddes i Köpenhamn den 16 juni
1847. Han vann 1869 akademiens mindre
guldmedalj för gruppen ’’Kain och Abel" I
och har senare utfört en del figurer och
byster, liksom han äfven modellerat
åtskilligt för Köpenhamns "Panoptikon".
Pacius, Fredrik, violinist. Född
4en 19 Mars 1809 i Hamburg. Föräldrar:
vinhandlaren Louis Pacius och Maria
Margareta Schumacher. Hans musikaliska
begåfning visade sig redan tidigt, och år
1824 begaf han sig till Kassel, der han
blef den berömde Ludvig Spohrs elev i
violinspelning. Efter att hafva studerat
här i trenne års tid, begaf han sig på en
konsertresa till norra Tyskland, hvarunder
han äfven kom till Stralsund. Här
sammanträffade han med en svensk köpman
vid namn Flygarson, hvilken i hög grad
förtjustes af hans spel och uppmanade
honom att komma till Stockholm. Våren
1828 följde han uppmaningen samt erhöll
anställning som kammarmusiker och
soloviolinist vid hoforkestern. I Sverige dröjde
han till år 1834, då han erhöll
musiklärarebefattningen vid Helsingfors
universitet. Finland blef hans andra
fädernesland, och under en lång följd af år var
han själen i hufvudstadens musik!if. De
musikaliska sträfvandena hade i honom sin
medelpunkt, och flere framstående elever
erhöllo af honom sin utbildning. Vid
talrika af honom föranstaltade konserter, fick
Helsingfors publik nu första gången göra
bekantskap med den tyska musikens
storverk. Redan från år 1835 utfördes stora
andliga oratorier, exempelvis Spohr’8 "Die
letzten Dinge" och "Våter unser", Händels
"Messias", Cherubinis "Requiem" m. fl.
Mellan åren 1845—1855 föranstaltade P.
talrika symfonikonserter, hvarunder
utfördes mästerverk af Beethoven,
Mendel-sohn, Mozart, Haydn m. fl. äfvensom år
1850 Allegro maestoso af honom sjelf. P.
framträdde nämligen tidigt med egna
korapositioner. Bland de äldsta framstå
Fantasi för violin (1842) och Konsert (1845),
Ziguenarkören (1841) och Jubel marsch
(1842). Största ära har han likväl
skördat genom den af honom komponerade
musiken till Runebergs Vårt land,$om första
gången sjöngs under outsägligt jubel vid
universitetsfesten den 13 maj 1848.
Derjemte har han satt musik till Suomis sång,
Soldatgossen m. fi. allmänt bekanta
sånger af Runeberg, Topelius, v. Qvanten
m. fl. P:s största komposition är Kung
Karls jagt, romantisk opera i 3 akter med
text af Z. Topelius, hvilken första gången
uppfördes i sin helhet af musikälskare den
24 mars 1852 samt mottogs med största
förtjusning. P:s rykte hade uppnått sin
höjdpunkt. Fyra år senare gafs "Kung
Karls jagt" på kongl, teatern i Stockholm,
der den äfven uppfördes vid Karl XV:s
kröning. Sedermera har operan i
fullständigt omarbetadt skick blifvit gifven på
svenska teatern i Helsingfors åren 1875
och 1880. P:s andra opera är Prinsessan
af Cypern, äfven dertill text af Topelius,
första gången uppförd vid Helsingfors nya
teaters invigning d. 28—30 mars 1860.
För sina förtjensters skull blef P. medlem
af musikakademien i Stockholm 1856. I
Finland erhöll han år 1860 professors namn
och värdighet samt promoverades den 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
