- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
430

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paganini, Niccolo - Palazzesi, Mathilda - Palm, Gustaf Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nom var en hederstitel blott och bart.
Rastlöst ilade han från land till land, från
stad till stad, sammanbringande en
kolosal förmögenhet. Det är bekant att P.
var girig och äfven hans passion för spel
härflöt från snålhet. Det enda bevis på
motsatsen som man skulle kunna andraga
vore att han 1838 skänkt Berlioz 20,000
francs; men detta har Ferdinand Hiller
("Kunstlerleben" 1880) stämplat som ett
eklatant bevis på hans äregirighet. Sedan
han ända till 1827 fullständigt
entusiasmerat Italien och i Milano levererat
segrande täflingstrider med Lafont och i
Piacena med Lipinski, for han 1828 till
Tyskland, 1831 till London, konserterade
i England, Skotland och Irland, uppehöll
sig en vinter 1833—34 i Paris, dit han
sedermera ofta reste från sin villa Gaiona
invid Parma. Omsider tvang honom hans
länge vacklande helsa att 1839 uppsöka
Marseilles milda klimat. Vintern 1839—
40, den sista han upplefde, tillbragte han
i ’Nizza. Ändtligen befriade honom
döden från hans lidanden 1840.

P. var gift med sångerskan Antonia
Bianchi och efterlemnade åt sin ende son,
Achille P. den betydande förmögenheten
af närmare l1/» million.

P:s lefnad är romantiserad med de
äfventyrligaste legender; så t. ex. skulle
han mördat sin älskarinna och flere
år försmäktat i fängelse, der man slet
strängarne från hans violin, så att han
till sist måste musicera på 2 strängar
o. s. v. Det sanna i alla dessa
historier är att P. var invecklad i en mängd
kärleksäfventyr och flere gånger riskerade
att blifva ett offer för svartsjuka; att han,
då en sträng sprang på hans violin, han
helt ogeneradt fortsatte att spela på de
återstående och att han slutligen serverade
häpnadsväckande virtuosstycken ensamt
på g-strängen. Om några originella
sidor i Paganinis spel kan man knapt tala,
då han tillsammanlagdt var i besittning af
alla de egenskaper, som var och en för
sig beredt andra virtuoser verldsrykte:
genialisk uppfattning, stor, mäktig ton,
mirakulös teknik i dubbelgrepp, i staccato
och fiageol ettspel, pizzicato o. s. v.
Många skenbara omöjligheter, genom hvilka
han försatte samtida violinister i stum
förvåning, förklaras derigenom att han,
såsom ock sedermera Ole Bull, stämde
sin violin för vissa ändamål, t. ex. att
höja a-strängen en half ton. Som
qvartettspelare var P. icke tycklig: han kunde
aldrig underordna sig ensemble. En mängd
af kompositioner hafva sett dagen med
Paganinis namn, men författareskapet till
de flesta bland dem har han sjelf förnekat.
Många skrifter om P:s lefnad äro
publise-rade, bland dem en på svenska: "Paganini
i sin resvagn och kammare, i
sällskapskretsar och konserter, ur en Res-Journal
af Georg Harrys" (Stockholm Johan
Hörberg 1833.)

Palazzesi, Mathilda, italiensk
sångerska, född 1811 i Sinigaglia. Hon
erhöll sin vokala utbildning i Neapel och
debuterade vid 18 års ålder med
framgång. Sedan dess vann hon segrar å de
flesta större scener i Italien. Hon
uppträdde äfven i Dresden samt i flere af
Tysklands städer och i Madrid. Gift med
tonsättaren Savelli, afled hon 1842 i
Barcelona.

Palm, Gustaf Wilhelm, de samtida
svenske målarnes Nestor, föddes i
Kristianstad 1810, son till en artillerist.
Han genomgick konstakademien i
Stockholm, dit han kom 1828 och der han
vistades till 1837, kamrat med Wickenberg.
Sistnämda år begaf han sig till följd af
en Ögonsjukdom till Berlin och fortsatte,
efter att ha blifvit botad från sitt onda,
resan söderut, först till Syd-Tyskland och
derefter 1840 till Italien. I mer än ett
decennium stannade han i detta land,
var mestadels bofast i Roma, der han
studerade tillsammans med Egron
Lundgren, Plagemann m. fl., men gjorde flera
studiefärder till olika delar afdetta
konstnärernas förlofvade land, som då var ett
neutralt område, der konstnärer från
alla länder lefde som landsmän och der
det särskildt då fans en stor nordisk
koloni, i spetsen för hvilken stodo
Thor-väldsen och Byström. Palm rönte starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free