Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pettersson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
Sedermera hade Petterson engagement dels
vid Strakoschska sällskapet i Göteborg,
dels vid Mindre och Södra teatrarne i
Stockholm samt under de två senaste åren
vid Ringnérska sällskapet å Nya teatern i
Göteborg. I de till ett ovanligt stort
antal uppgående roller, som Petterson under
sin nära 30-åriga teaterbana utförde, visste
han alltid att med friskhet och naturlighet
i uppfattningen förena en på en gång fin
och träffande karakteristik vid de sceniska
uppgifternas lösande. Inom kuplettsångens
område var han en af de förnämste, som
svenska skådebanan 1850—70-talen hade.
Han afled i Göteborg 1877.
4) Hans, orgelnist, violoncellist, född
i Gylle församling af Lunds stift 1830.
Anstäldes 1854 som violoncellist vid
dramatiska teaterns orkester i Stockholm. År
sedan 1857 organist vid Östermalms
kyrka derstädes.
5) Per Johan Wilhelm, svensk
skådespelare och dansör, född i Stockholm
1814; antogs till elev vid kongl, teaterns
ballett 1826 och genomgick graderna I
der, så att han vardt premierelev 1834, |
sekunddansör 1835 samt "premier- och
grotesk-dansör" 1838, i hvilken befatt- j
ning han qvarstannade ända till sin
död, men utförde äfven roller på
talscenen och var aktör spelåren 1838—1854.
Under spelåren 1846—1851 tjenstgjorde
han äfven såsom balettmästare. Bland
hans roller på talscenen må anföras en så
maktpåliggande som Mercutios i "Romeo
och Julia". I det 1845 uppförda skämtet
’Tolkan" gjorde han mycken lycka i
Pa-stourelles roll. Då F. Taglionis
pantomim-ballett "Miranda" skulle gifvas på kongl.,
teatern i Stockholm, anförtroddes dess
uppsättning åt P. Dessutom har P.
sammansatt balletterna till operorna "Stradelia",
"Leonora" och "Ziguenerskan". Han hade
genom egna ansträngningar skaffat sig
ganska stor bildning och var ansedd
numismatiker, hvarför han ock anstäldes vid
kongl, myntkabinettet. Han afled 1854.
Petzholdt, Ernst Christian
Frederik, dansk landskapsmålare, född i
Köpenhamn den 1 jan. 1805, död i Grekland |
I den 1 aug. 1838, var en af Eckersbergs
mest talangfulla elever. Två ypperliga
taflor af honom: ’’Utsigt i Hadriani villa
vid Tivoli", 1833, och vPå kusten af Si~
Lilien", 1836, tillhöra kgl. danska
tafvelsamlingen.
Pfeiffer, Gari Johan August, svensk
skådespelare och sångare, född 1802, elev
vid kungl, teatern 1828, uppträdde i
Stålsporres parti i "Målaren och modellerna"
samma år; antogs till sufflör 1861 och
afled i sufflörsluckan 1868. Hans hustru,
Gustafva Charlotta, född Alm 1805, var
dansös vid kungl, teatern och dog 1845.
Pfeiffer, Georg Jean, fransk pianist
och tonsättare, född i Versailles 1835. Hans
moder, sjelf en utmärkt pianist och elev
af Kalkbrenner och Chopin, gaf honom
första undervisningen i piano. Hans
debut i Paris som pianist och tonsättare var
särdeles framgångsrik. Han har skrifvit
en mängd orkester- och kammarmusikverk
samt ett stort antal pianosaker. Han är
äfven skicklig lärare å sitt instrument.
Pfister, Julius, tysk operasångare*
föddes i Ofen 1817. Inträdde 1836 som
elev vid Kärnthner-Thorteatern i Wien,,
der han sedermera erhöll fast anställning.
1843 lät han höra sig i Berlin, vid hvars
opera han följande år tog engagement.
Han skall hafva varit en ganska
framstående tenorsångare. Han dog i Berlin 1866.
Pfundt, Ernst Gotthold Benjamin,
tysk virtuos å puka. Född iBommitsch
1806. Fadern var kantor. Sex år
gammal lärde han sig slå trumma, och vid
åtta års ålder förstod han sköta pukorna.
Sedermera lärde han sig hörn, flöjt,
trumpet och basun. I Leipzig idkade han
under fyra år teologiska studier. Slutligen
bestämde han sig för den musikaliska
banan, studerade sin onkels, Friedrich
Wiecks undervisningsmetod, blef
pianolärare samt kormästare vid Leipzigs
Stadtteater. Genom Mendelsohn anstäldes han
som pukslagare vid
Gewandhauskonser-terna i nämda stad och beredde sig snart ett
namn som en den ypperste virtuos å sitt
instrument. Han utgaf 1849 ett arbete
öfver pukslagningskonsten. Han dog 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
