- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
459

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quarenghi, Guiglielmo - Qvarnström, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Q



Quarenghi, Guiglielmo, italiensk
violoncellist. Född i Casalmaggiore 1826.
Elev af konservatoriet i Milano 1839—42.
Sedan blef han lärare derstädes 1851. Efter
Boucherons död 1879 erhöll han
domkapellmästareposten i Milano. Som
solovioloncellist vid La Scala-teatern väckte han stort
och berättigadt uppseende med sitt spel.
Han har äfven gjort sig känd som
tonsättare och komponerat åtskilliga saker för
sitt instrument.

Qvarnström, Carl Gustaf, berömd
bildhuggare, föddes i Stockholm den 23
mars 1810, tillbragte sin barndom i stor
torftighet och blef faderlös vid tretton
års ålder. Han hade redan genom
porträttritning visat sina konstnärliga
anlag, då en ansedd handlande skaffade
honom flere beskyddare och derigenom
tillfälle att studera vid konstakademien, der
han särskildt åtnjöt Hasselgrens
handledning och, efter dennes död, någon tid
studerade för Westin. Han erhöll 1829
2:a medalj för prisämnet "Epaminondas’
död" och utförde äfven andra taflor i olja
med nordiska ämnen. Men Byströms
hemkomst 1829 väckte Q:s slumrande
skulpturanlag till lif. Han erhöll inträde på
mästarens atelier och lyckades redan från
början så väl, att hans första försök,
"skjutande Amor", erhöll prismedalj. Han
blef 1834 akademieos agréé och erhöll i
uppdrag att modellera fyra figurer af
årstiderna, att uppställas i södra
slottshvalfvet. Äfven åtskilliga smärre arbeten samt
litografier utförde han vid samma tid.
Han vann emellertid den k. medaljen
och erhöll 1836 akademiens resepension.
Han begaf sig till Rom, der han i
Fogelberg vann en god handledare, och äfven
bildade sig efter Thorvaldsen och dennes
elev Tenerani. En sexårig vistelse i Rom
och utlandet qvarlemnade hos Q. de
djupaste intryck; i synnerhet blef den nya
riktning Fogelberg med sådant mästerskap
beträdt afgörande för hela hans
utbildning. Han hemsände 1840 de fyra för
slottet bestälda stoderna samt flere
basrelieler, i hvilken senare konstart Q.
troligen ledd af Thorvaldsens lysande
föresyn, utvecklade en verksamhet som
hittills ej öfverträffats i vårt land.

Vid sin återkomst 1842 blef Q. ledamot
af akademien och kallades året derpå till
vice professor. Hans statyer "Uller" och
"Iduna", som tillkommo vid denna tid,
visade särdeles vackra prof på den
förkofran han vunnit. Han erhöll dock till
en början inga beställningar och
sysselsattes hufvudsakligen med att komponera
allegoriska frånsidor till medaljer, i
hvilken verksamhet han utvecklade en hög
grad af fulländning och blef af inflytande
på vår medaljkonst. 1846 uppdrogs honom
att utföra sex allegoriska figurer för
börsens i Göteborg fasad, och 1848
modellerade han de fyra kolossala figurerna å
konstakademiens hus. Året derpå slöt
han med komiterade kontrakt om
Tegnérsstoden, som modellerades färdig 1850 och
göts i München. Under åren 1851—52
vistades Q. i Paris för studier; och från
dessa år äro gruppen "Hvilan i öknen"
och "Den neapolitanske fiskargossen" (1852,
Nationalmuseum), ett af de ytterst få
verk af Q. som utförts i marmor, och
tillika ett af hans älskligaste.
Återkommen, nämdes han 1852 till professor, men
stannade blott en kortare tid. 1 juni
1853, sedan han valts till akademiens
direktör för tre år, reste han ånyo och
öfvervar aftäckningen af Tegnérsstoden i
Lund, nu helsad som en af fosterlandets
främste konstnärer, samt begaf sig derifrån
till München. Här modellerade han sin
nya staty, Berzelius, som äfven göts af
Miller. Sommaren 1854 for han till Rom,
der han hade stor andel i räddandet åt
Sverige af Fogelbergs efterlemnade verk
och utkast. Här mottog han äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free