Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Helsingfors och uppträdde redan då
med stort bifall på Arkadiateatern.
Sedan han år 1865 med samma trupp
afrest till Sverige, der han vistades något
mera än ett år, återvände han hösten 1866
till Helsingfors, på hvars nya teater han
debuterade med glänsande framgång i
Gringoires rol. Från den stunden var Raa
Helsingfors-publikens förklarade gunstling,
och hans uppträdande på nya teatern, der
han sedan år 1867 var engagerad vid den
s. k. stående truppen, blef en rad af
lysande triumfer. Föregående år hade han
inträdt i äktenskap med skådespelerskan
Hedvig Charlotte Forsman (Winter-Hjelm).
Råa var en ovanligt rikt utrustad
konstnärsande, hvars uppfattning vittnade om
en fin instinkt och hvars spel bar prägeln
af en omedelbar inspiration. Dertill
förfogade han öfver en sällspordt vacker
organ, som yttermera förhöjde behaget af
hans talangfulla spel. Bland hans
högstämda och ideala gestalter är det särskildt
tvänne, som med oförgätliga drag ha fästat
sig i den finska publikens hågkomst. Den
ena är Daniel Hjort, hvaraf Raa skapade
den första, sant konstnärliga bilden, och den
andra konung Gustaf Adolf i "Regina von
Emmeritz", en af hans förnämsta
glansroler. Han har för öfrigt uppträdt i en hel
mängd olika uppgifter. Bland de mer
framträdande må nämnas Verner i "Ur
lifvets strid", Thumelicus i "Fäktaren från
Ravenna", Richard Sheridan i pjesen af
samma namn, Oberon i "En
midsommarnattsdröm", Bengt Lagman i "Bröllopet
på Ulfåsa", Don Cesar de Bazano, Axel i
"Axel och Walborg," Bothweil i "Maria
Stuart i Skotland", Don Juan af Österrike
i stycket af samma namn m. fl. Hans
krafter blefvo dock snart brutna, och han
afled i Helsingfors den 20 maj 1872, endast
32 år gammal. Hans namn står inristadt
bland de främsta i den svenska scenens i
Helsingfors annaler.
Raab, 1) Axel Arvid, Bellmansångare,
f. å Djurgården invid Stockholm 1793.
Kapten vid Topografiska kåren. R. har
beredt sig ett namn genom sin ovanliga
talang att föredraga Bellmanssånger, en
konst som för öfrigt numera är så godt som
utdöd, helst Bellmanssången numera
uteslutande inskränker sig till
qvartettföredrag. Raabs röst egde i
deklamatoriskt hänseende en sällsynt böjlighet i
förening med en beundransvärd förmåga
att till illusion härma violoncellens,
oboens, valdhornets m. fl. instrumenters klang,
djurs läten samt, der så behöfdes,
elementernas ljud. Mimikens konst, hade
han likaledes i fullkomlig grad tillegnat
sig och hans snille förlänade åt hans
produktioner snart sagdt något demoniskt
öfverväldigande. Han dog 1836.
2) Carl Axel, djurmålare, född 1835,
blef furir vid Dalregimentet, men
egnade sig äfven åt konsten, som han
studerade vid akademien i Stockholm och
sedan i Düsseldorf. Han afled i nämda stad
1871. Företrädesvis målade han räfvar och
fjäderfä.
Raband, 1) Camille, fransk
operasångerska, har likaledes med framgång egnat
sig åt konstnärsbanan, såväl i Paris som
å franska landsortsscener. På stora operan
har hon kreerat den qvinliga hufvudrolen
i Mermets "Roland à Roncevaux».
2) Hippolyte Francois, fransk
violoncellist, född i Salléles-d’Aude (Aude)
1839. Inträdde 1855 vid
pariskonservatoriet, der han studerade för Franchomme
och eröfrade flere pris. Sedermera
solovioloncellist vid Stora operan samt medlem
af "La Société des concerts du
Conservatoire.” Han är med bland stiftarne till en
af Paris’ utmärktaste qvartettföreningar.
Han har komponerat åtskilligt för sitt
instrument.
3) Leontine, fransk operasångerska
(gift Van der Maesen d’Avionpuits),
född i Esnen (Belgien, provinsen Liège)
1837. Hon visade tidigt goda anlag för
musik. Inträdde i konservatoriet i Liège,
der hon studerade för Vercken och
Géraldy och eröfrade flere pris; fortsatte
studierna för Damorean vid
pariserkonservatoriet samt sedermera privat för Duprez,
hvarpå hon inträdde vid scenen, och var
åren 1856—63 anstäld dels i Grenoble, dels
i Marseille, dels i Lyon. Sistnämda år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
