Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
och Zimmerman vid Kohservatoriet i
Paris, der han 1834 eröfrade första priset.
Blef redan vid sjutton års ålder anstäld
s/om biträdande lärare derstädes. Studerade
komposition för Reicha och Leborne, h
varpå han lemnade sin lärarebefattning och gaf
sig ut på vidsträckta konsertresor. Är
numera bosatt i Paris. Hans namn är
jemväl bekant genom ett stort antal, på
sin tid med förtjusning spelade
salongskompositioner för piano; har äfven
skrifvit etyder, en pianokonsert, en
bearbetning för piano, fyra händer af Beethovens
samtliga variationer m. m.
Raymond, Edvard, tysk violinist och
tonsättare, föddes i Breslau 1812. Fadren
var instrumentmakare. Sjelf erhöll han
sjxi år gammal undervisning i violin af
Carl Luge. Fjorton år gammal lät han
första gången höra sig offentligen som
violinist, och blef fyra år derefter, 1830,
direktör för "Söndags-sällskapet". Från
trycket har han utgifvit åtskilliga
violinsaker; 3 operor, sinfonier, och ouvertyrer
föreligga ännu endast i manuskript.
Rea, William, engelsk organist och
pianist, född i London 1827. Elev af
Pittman och Bennet. Derpå organist vid
Andreaskyrkan i Undershaffc. Sedan han
1849 studerat för Moscheles och Richter
i Leipzig och derefter för Dreyschock i
Prag anordnade han efter hemkomsten
till London en serie
kammarmusikkonserter. 1853 organist vid Harmonic Union,
grundade 1856 Polyhymnian Choir och
dirigerade en dilettantork ester. 1858
organist i Stockwell, två år senare i
Newcastle on Tyne; å sistnämda post inlade
han stora förtjenster om musiklifvets
höjande. Sedan 1880 är han organist i
Shields.
Ream, Vin nie, sedermera fru Hoxie,
amerikansk bildhuggarihna, bodde en tid
i Washington, begaf sig 1869 till Rom och
utförde sitt hufvudverk, statyn af
presidenten Lincoln i kapitolium i Washington,
och under senare åren statyerna af
general Guster och af amiral Farragut.
Dessutom har man af henne byster af Lincoln
och andra namnkunniga personligheter
I samt medaljongsreliefer af Kaulbach,
Gustave Doré m. fi.
Rebling, 1) Gustaf, tyskorgelvirtuosv *
född i Bårby* 1821. Fadren var kantor.
Elev af Fr. Schneider i Dessau (1836 -39),
derpå organist vid franska kyrkan i
Magdeburg, 1847 Miihlings efterträdare- somr
seminariemusiklärare, 1853
domkyrkodirigent och gymnasiemusiklärare, 1856 k»:,
musikdirektör, 1858 organist vid
Johan-niskyrkan. 1846 grundade han en kyr—
L k osångförening. B. har komponerat
psalmer, motetter, sånger, piano- och
orgelstycken, en violoncellsonat m. m.
2) Fredrik, tysk operasångare
och-sånglärare, född i Bårby 1835, studerade
vid konservatoriet i Leipzig; privatelev
hos Götz i sång. Uppträdde som lyrisk
[tenor i Rostock, Königsberg, Breslaun
och 1865-78 i Leipzig. Blef 1877
sånglärare vid konservatoriet derstädes.
Redeker, Luise Dorette Auguste,
tysk altsångerska, född i Duingen vid
Hannover 1856. Elev 1870-73 af kon-
I servatoriet i Leipzig. Vid denna laro—
I anstalt hämmades hennes
konstnärsutveckling genom en mindre förståndig
sångmetod. Efter att emellertid ha åtnjutit
undervisning. af Augusta Götze i
Dresden, sjöng hon med stor framgång i
Tyskland och England. Gift sedan 1879.
Hennes stämma är sällsynt välljudande
och eger en ovanlig jemnhet genom hela
registret. Hon har endast låtit hörasig^
i konsertsalen; särskildt är hon utmärkt
i vis-föredraget.
Redgrave, Richard,engelsk genre-och
landskapsmålare, född i London den 30
April 1804, studerade "efter Britiska
museets skulpturer, blef 1826 elev af
akademien, täflade två gånger utan framgång och
vann först 1837 pris för sin tafla: Gulliver
I på bordet hos bonden. 1840 gjorde han
stor lycka med: den fattige adelsmannen»
dotter, en mycket naturtrogen sedebildr.
hvarefter han erhöll flera beställningar och
det blef honom möjligt att upphöra med
den undervisning han förut gifvit och i
stället; helt och hållet egna sig at måleriet..
II hänsyftning härpå målade han strax der—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
