- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
478

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remmers ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

478

Chopins stil. Skrifvit en mängd
kompositioner för piano.

Rinck, Johan Kristian Henrik, tysk
organist och tonsättare, föddes i
Elgers-burg (Timringen) 1770. Elev af flere
Thuringer-organister erhöll han till sist
till lärare Bachs elev Kittel i Erfurt
(1786-89). Blef 1790 stadsorganist i
Giessen, 1805 stadsorganist och musiklärare
vid lärareseminariet i Darmstadt, 1813
slottsorganist och kammarmusikus
derstädes. I denna verksamhet, protegerad af
en konstälskande iurste, älskad och ärad
af konstnärer och elever, i personligt
umgänge rr.ed abbé Vogler, kapellmästar
Carl Wagner, generalstatsprokuratören d:r
Gottfried Weber, den berömde teoretikern
hofrådet André i Offenbacb, Schnyder von
Wartensee i Frankfurt a. M. förblef R.
till sin död 1846. R. åtnjöt anseendet af
att vara en af sin tids mest betydande
orgelspelare och var obestridligen en
3^-terst produktiv tonsättare för sitt
instrument: en stor orgelskola (ny uppl. 1881),
koralförspel, "Der Ch oral freund", orgel {+-+}
variationer o. s. v. Mindre betydande
var R. som pianokompositör.

Ring, Ferdinand Edvard, dansk
bildhuggare, född den 28 april 1829, blef som
mycket ung elev af konstakademien i
Köpenhamn och af H. V. Bissen. Efter att
ha utstält några mindre arbeten begaf han
sig 1856 till Sverige, der han, särskildt i
Malmö och Göteborg, utförde en del
dekorativa arbeten. Sedan han återvändt
till Köpenhamn fulländade han 1876
fron-tongruppen till den nya kgl. teatern; till
hans senare arbeten hör den kolossala
Nils Ebbesenstatyn, som är rest i
Randers samt den bevingade segergudinnan
till Hvitfeldtmonumentet på Langelinie
vid Köpenhamn.

Ringdahl, Johan Julius,genremålare,
föddes i Ystad 1813, blef elev af
konstakademien och utförde till en början flere
prisämnen : "Rebecka vid brunnen", »Thetis och
Achilles" m. fl. men egnade sig sedan åt
genren och teckning, i hvilken senare han I
blef lärare vid akademiens skola och äfven
lemnade enskild undervisning. R:s små, |

särdeles fint och omsorgsfullt utförda
taflor voro mycket eftersökta; men så väl
hans måleri som hans ritundervisning
af-brötos genom ett svårt slaganfall på 1850
—talet, efter hvilket han sedan aldrig
återfick krafter. Han lefde likväl inånga år
ett tynande lif, och först 1882 förlossades
han från sitt mångåriga lidande. R. var
ledamot af konstakademien. Hans
målningar äro numera temligen sällsynta.

Ristor i, Adélaide, italiensk
skådespelerska, född 1821 i Cividale i Friaul,
och dotter af fattiga och obemärkta
skådespelare, hvilka lära ha framstält henne
på scenen redan då hon var blott två
månader. Vid fyra års ålder spelade
hon subrett- och ingénueroller och ett
par år senare uppträdde hon i
"Francesca da Rimini" af Silvio Pellico. Ba
hon var femton år anstäldes hon på fullt
allvar såsom skådespelerska vid en
norditaliensk trupp, hvilken hon sedan länge
tillhörde. Någon egentlig undervisning
tyckes hon aldrig ha fått förr än den
namnkunniga Carl otta Marchioni,
hvilken fattat tycke för den unga flickan,
började gifva henne lektioner, hvilka
otvifvelaktigt voro af stort värde. I
början af 1840-talet uppträdde R. i Parma
och sedan i Livorno, der hon skördade
mycket bifall för lyckadt utförande af
komiska roller. Hon uppträdde dock
också med framgång i dramer och
sorgespel, men hade ännu icke egnat sig
uteslutande åt de sist nämda. Det var i
synnerhet i gamla stycken af Goldoni
som hon hänförde åskådarne. En
italiensk komediförfattare, Gherardi del
Festa, skref för henne särskildt
tillfällig-hetsstycket "Il regno d^delaide". En
romantisk kärlek orsakade hennes
giftermål, 1847, med den då unge markis
Capranica del Grillo, och markisinnan
lemnade teatern. Hennes kärlek till
konsten kunde dock aldrig minskas, mycket
mindre upphöra, ,pch frånvaron från
scenen tyckes ha endast ökat den brinnande
lusten för tiljorna. Under någon tid hade
hon icke tillfälle att tillfredsställa denna
lidelse annorlunda än genom deltagande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:57:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free