Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ritter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
ner, hvaribland "Religionssamtalet i Poissy
1561", "Uppror i Giudecea i Venedig*,
"Tasso i San Onofrio" med flera ernådde
stort rykte. Till Versailles målade han
"Kung Clodwigs intåg i Toursr samt
"Baiduin af Flandern vid Edessa," för öfrigt
"Benvenuto Cellini i sin verkstad", "Scen
från inqvisitionen", "Karl den femte i
klostret San Yuste" och "Napoleon den
tredjes förmälning". Mindre lyckade äro
hans fyra målningar i handelsdomstolens
sal i Paris. Som porträttmålare stod han
högt i rop. Var äfven en tid direktör för
den franska akademien i Roma.
2) Tony, den föregåendes son,
föddes i Paris 1837 och gick i sin faders
fotspår, sedan han utbytt de
medicinska studierna mot penseln. Hans lärare
Delaroche och Cogniet ledde hans
konstnärliga uppfostran. Han egnade sig åt
historie- och åt porträttmålning, men
hans talang har aldrig kunnat uppgå emot
hans faders. Hans tekniska skicklighet
är ej heller af den gedigna art, som
utmärker den gamle Robert-Fleurys. Han
började med "Warschau den 8 april 1861",
en skräckbild ur polska upproret, målade
sedan "gamla qvinnor i en romersk kyrka",
som köptes af Luxembourgmuseet,
hvilket äfven innehar hans mera betydande
stora tafla, "Korinths sista dag". Hans
mest ansedda duk är den såväl till sitt
innehåll som till sin teknik förträffliga
taflan "Doktor Pinel befriar de
vansinniga i la Salpetriére från deras bojor".
Mycket framstående är äfven en
plafondbild i Luxembourg, framställande ett
förherrligande af den franska skulpturen.
Några historiska genrebilder af föga
intresse har han utstält på de senare åren.
Till sitt målningssätt tillhör han en
riktning, som redan sett sina bästa dagar.
Roberts, Howard, amerikansk
bildhuggare, född i Filadelfia 1843, började sina
studier under Bailly på den
pennsylvan-ska konstakademien och begaf sig 1866
till Paris, der han blef elev af École des
beaux-arts samt arbetade under Dumont
och Gumery. Efter några år återvände
han hem och började i sin fädernestaden
sjelfständig verksamhet. Bland hans
alster, mestadels ideala byster och figurer
utförda med stor sorgfällighet, nämnas:
Hypatia, Lucilla (två ideal byster), "första
gången modell" (1876) och den högst
originella, groteska statyetten: Lots hustru.
Robinet, Paul Gustave, fransk
landskapsmålare, född d. 11 April 1845 i
Mag-ny Vernois (Haute-Saöne), egnade sig till
en början åt juridiska studier i Paris,
öfvergick sedan till måleriet, som han
studerade under Meissonier, Cabat och Felix
Barrias, vistades en längre tid i Italien,
Österrike och Ryssland och bosatte sig
slutligen i Viznau i Schweiz. Hans till
största delen från Schweiz, men äfven från
Öfre Italien hemtade landskap, berömmas
för sin naturtrogna uppfattning och
effektfulla behandling. Flera af de bästa
exponerade han på den internationella
utställningen 1878: bergsbäck vid
Vierwaldstättersjön (1869), en hålväg i Luzern (1875),
den första snön (1876), trappisterna
arbetande i skogen under vintertiden (1877),
Marienfels (Vierwaldstättersjön).
Rochegrosse, Georges, en af
detyng-sta Frankrikes mest omtalade målare, är
född 1859 i Versailles. Han var elev af
Lefebvre och Boulanger vid école des
beaux-arts, började sin sjelfständiga
konstnärsbana såsom illustratör, vann en tredje
medalj på salongen 1882 för sin första
tafla "Vitellius, släpad af folkmassan
omkring Romas gator", och fick året
derefter salongens medalj ("le prix des salons")
för sin blodiga duk "Andromache vid
Trogas belägring". Båda dessa taflor
inköptes af staten. I år hade han målat en
hemsk scen från bondekrigen.
Franska publiken helsade vid
Roche-grosses uppträdande i honom en ny stor
konstnär. Man jämförde honom med
Delacroix och med Regnault. Hans
talang är ovilkorligen stor, men hvad som
kommer granskaren att hejda sig i sina
loford är just den unge mästarens
akademiska uppfattning. Ännu vet ingen, hvad
han kan blifva för Frankrikes konst, men
det ser ut, som blefve han snarare en ny
framstående och hedrad akademiker —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
