Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ritter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
gjord framgång. Han vann anställning I
vid nyss nämda scen och kreerade
principalpartier i de nya operor som der gingo
af stapeln. 1848 öfvergick han till Stora
operan, der han bl. a. kreerade Profeten,
1849. I följd af oporalokalens storlek
och repertoarens patetiska genre sökte
han gifva ökad bredd och kraft åt sitt
föredrag, men detta forcerande var icke
nyttigt för hans röst, som derigenom blef
öfveransträngd. På 1850-talet gas terade
han än i Hamburg, än i Frankfurt a. M.
än i Berlin m. fl. städer. Genom en
olyckshändelse vid en jagt 1839 måste
hans ena arm amputeras; han nödgades
ersätta den med en artificiel, automatisk
rörlig arm. Hans sceniska framgångar I
blefvo härigenom ytterligare reducerade
Han återvände nu till komiska operan,
men lemnade den snart åter, för att ånyo
låta höra sig i Tyskland. Förlusten af
den fordom så klingande tenorrösten
nödgade honom nu att helt och hållet lemna
scenen. Det var då han beslöt att
beträda det dramatiska området, utan att
tänka på att han numera icke vore ung
eller att han vore lemmalytt och
besvärad af en ganska utvecklad korpulens,
Icke desto mindre undertecknade han ett
kontrakt med Pörte-Sainte Martinteatern
och visade sig å denna scen 1868 i en ny
dratn af George Sand, "Cadio". Kritiken
uttalade en temligen enstämmig
förkastelsedom öfver detta experiment. Också
blef detta sista gången R. visade sig på
tiljan. Han egnade sig nu uteslutande
åt lärarekallet. Samma år, 1868, erhöll
han en professorsplats vid
konservato-riet. Bland R:s många
konserttour-néer var den han jemte Jenny Lind
företog genom England, Skottland och
Irland, strax sedan han 1848 lemnat
komiska operan, den allra minnesrikaste.
Sina hågkomster från denna konsertfärd
som blef ett triumftåg för de begge
utmärkta artisterna, offentliggjorde R. i en
serie artiklar i le Figaro, kallade "Carnet
d’un tenor". Han dog i Paris 1879.
Rogers, 1) John, amerikansk
bildhuggare, född i Salem (Massachussetts) 1829,
var först civilingeniör, sedan mekaniker
och modellerade under tiden på lediga
stunder. Efter ett vistande i Europa
utförde han 1859 sin gipsgrupp: slafauktion,,
på hviken sedan följde flera soldatgrupper
från amerikanska inbördeskriget, mottagna
med stort bifall; likaså hans öfriga under
senare åren utstälda täcka genrefigurer
och grupper, t. ex. En flyktings historia
(1869), Hittebarnet (1870), Kurra gömma
(1874}, Skoldagen m. fl. Dessa och andra
arbeten representerade honom rikligen på
utställningen i Filadelfia 1876.
2) John Randolph, amerikansk
bildhuggare, född i staten New-York 1825r
skulle egna sig. åt handelsyrket, men valde
i stället bildhuggarkonsten till sin
uppgift och begaf sig fördenskull till Rom,
der han under flera år utbildade sig.
Efter sin återkomst bosatte han sig i
New-York. Sedan han väckt uppmärksamhet
redan genom sina första arbeten: den
blinda Nydia (efter Bulwer), Gosse och
hund,-Uppståndelsens engel för ett
grafmonument och staty af presidenten John Adam
i Mount Auburn (Massachussets), följde
1858 hans hufvud verk: bronsdörrarne till
kapitolium i Washington med åtta scener
från Columbus’ lif och många bifigurer
gjutna af Ferd. v. Miller i Munchen. Snart
härefter fullbordade han äfven det af
Crawford efterlemnade ofulländade
Washington-monumentet, till hvilket han
bifogade statyerna af Mason, Marshall ock
Nelson samt några allegoriska figurer.
Efter inbördeskriget utförde han vidare
de på detsamma hänsyftande
monumen-terna i Pro vid en cc, i Detroit och i
Worcester likaså statyerna af Lincoln i
Filadelfia (1871) och af Seward i New-York
(1876). Härtill kommer ytterligare den
härliga uppståndelseengeln på öfverste
Colts graf i Hartford.
Rolandt, Hedvig, tysk operasångerska,
född i Graz 1858, elev af fru
Weinlich-Tipka i nyss nämda stad. Hon
debuterade 1877 i Wiesbaden, vann stor
framgång och erhöll genast engagement.
Sedan hon nu begynt sin verksamhet vid
scenen utbytte hon sitt egentliga namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
