Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Roth, Christian, tysk bildhuggare,
född i Nurnberg 1840, utbildade sig i sin
fädernestad och på akademien i Munchen,
egnade sig som bildhuggare
företrädesvis åt anatomiska studier och verkade
äfven i detta fack såsom lärare med stor
framgång. Så utförde han en anatomisk
atlet med blottade muskler och senor och
utgaf 1870—73 en "plastisk—anatomisk
atlas till studium af modellen och
antiken". Bland hans öfriga mestadels till
genren hörande arbeten nämnas: den högst
roande kompositionen "Striden om
frukosten mellan en gosse och en gås (i
stor-hertigen Karl Theodors af Bayern ego),
senare Wacht am Rhein och flera
utmärkta byster. Han är professor samt
bor numera i Munchen.
Rötta, Antonio, italiensk
genremålare af ungersk härkomst, född i Görz d.
28 Febr. 1828, erhöll sin utbildning på
akademien i Venedig och bosatte sig i
denna stad. Han är en af de mest
framstående representanterna af den riktning
inom det italienska genremåleriet, som i
likhet med tyskarne sträfvar efter en
skarpare karaktäristik och en mera
sorgfällig behandling af detaljerna, hvarför
också hans taflor mottagas med varm
sympati i Tyskland. Han framställer
mestadels scener från det italienska
folklifvet och djurstycken, t. ex.
Skoflickaren, Svafvelstick ssäljaren, Den ende
vännen (1869), Målarens söner,
Fiskargossarne, Den angenäma öfverraskningen
m. fl.
Rousseau, 1) Philippe, fransk
djurmålare, född i Paris 1808, äldre broder till
den bekante landskapsmålaren Théodore
R. (1812—67), egnade sig som Gros’ och
Bertins elev åt landskapsmålning till
omkring 1841, då han öfvergick till
djurgenren. Han framställer djuren ofta i
ett komiskt förhållande till ett stilleben
eller som moralen af en fabel, t. ex.
husråttan och åkerråttan, postvagnen,
katten och den gamla råttan, mullvaden och
kaninen, den objudna gästen (1850,
Luxembourgmuseet), och från senare åren:
apan som fotograf (1866), köksinteriör,
vargen och lammet m. fi. Han har
vidare målat en mängd blomster-,
frukt-och stillebensstycken, hvaraf han
exponerade en rik samling på
verldsutställningen 1878. På alla dessa taflor finner
man en glänsande, om än på nära håll
grof kolorit. Härtill kommer hans
nyligen så berömda "Le Bourget 30 Okt.
3870", icke antagen af den franska
utställningskommissionen 1878, men en af
de förnämsta taflorna på akademiska
utställningen i Berlin 1879, och vidare
framställningen af en tyskarnes segrar, i
hvilken han dock tillskyndar de ärorika
besegrade dagens ära, gifvande åt de fångna
fransmännen en individualisering, under
det tyskarne blott framställas såsom
mönster för fysisk styrka och ovärdig råhet,
men allt måladt med en förundransvärd
lifs sanning och verklighet. Utom dessa
scener från kriget har han äfven målat
fredliga taflor från strandboarnas lif,
hvilket han varit i tillfälle att studera under
sitt årliga vistande vid norra Frankrikes
kuster.
2) Theodore, var en af
vägbry-tarne för den moderna
landskapsmålningen, en ursprunglig talang, som
utbildade sig sjelf och gick sin egen väg, länge
oförstådd, motarbetad men slutligen
segrande. Af sina lärare lärde han intet, tog
något inflytande af engelsk konst men
följde oftast sin egen ingifvelse och
målade naturen sådan han såg den. Han
bodde i Fontainebleauskogen, i Barbizon,
den lilla byn, som han gjorde ryktbar och
der han äfven dog 1869, vid ej fylda
sextio år.
Rousseau debuterade vid 1832 års
salong. Hans riktning var redan då gillen
och ungdomen helsade honom som en
konstens profet, med den påföljd att
juryn de följande åren uteslöt honom från
utställningarna. Detta förvisningstillstånd
varade i många år. Hans rykte spred sig
ändå genom kamrater och konstälskare,
så att han var en ryktbar man, då han
1847 åter fick uppträda i Louvren.
Re-fuseringarnas tid var likväl då ännu ej
förbi. Två år senare fick han dock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
