Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
ort 1845. R:s stämma glänste genom kraft,
fyllighet och bedårande välljud. Hans
strupfárdighet var häpnadsväckande;
smältande hans sentimentala föredrag, som han
förstod att utsmycka med de
smakfullaste prydnader. Mario räknas till en af
hans yppersta elever.
Rubinstein, 1) Anton Gregor, en af
nutidens störste pianister, näst Liszt väl
den störste, utmärkt tonsättare och
förträfflig dirigent. R. föddes den 18
November 1829 i Wechmotymetz, en by i
närheten af Jassy vid en af Rysslands
glänser. Hans utomordentliga talang
uppenbarade sig mycket tidigt och
utvecklades först af R:s moder, som var en god
pianist. Då föräldrarne öfverflyttade till
Moskva, erhöll R. en noggrannare och
strängare reglerad ledning af sina
musikstudier. Han var redan vid 9 års ålder i
stånd att låta höra sig offentligen. I följd
af den betydande framgång han dervid
rönte, beslöto föräldrarne att sända
underbarnet till Paris. Ehuru gossens talang
äfven i verldsstaden vann stort
erkännande, var hans fader dock tveksam,
huruvida han skulle låta honom egna sig
åt tonkonsten. Liszt rådde honom
emellertid att låta sonen fullfölja sin tydliga
kallelse och nu började studierna på fullt
alivar under Liszts egen ledning. Ett och
ett halft år senare företog Anton sin
andra stora konstresa, denna gång genom
England, Holland, Sverige och Tyskland.
Framgången var glänsande. Hans
föräldrar förde honom derpå 1844 till Berlin,
der han under Dehn fulländade sina
musikteoretiska studier och samtidigt vid
universitet tillgodosåg sin vetenskapliga
utbildning. Han började här äfven att
komponera, hvarmed han ifrigt fortsatte
1845 i Wien, der han för öfrigt nödgades
uppehålla sig med att gifva
musiklektioner. Tilldragelserna 1818 tvungo honom
att lemna kejsarstaden och han återvände
nu till sitt hemland.
Här fann R. snart i storfurstinnan
Helena en mäktig cch frikostig mecenat,
som bland annat åstadkom hans
utnämning till hofkonsertmästare hos kejsarin-
nan. R. stannade under 6 år i
Petersburg, flitigt sysselsatt med komposition.
1854 företog R. åter en rundresa, genom
Tyskland, Frankrike och England,
hvarvid han uppträdde både som virtuos cch
tonsättare. Medan han firade stora
triumfer i den förra egenskapen, mottog
kritiken deremot hans kompositioner ined
afgjord köld.
Vid återkomsten till Petersburg
verkliggjorde R. sin länge närda plan att
bilda ett "ryskt musiksällskap". Ett år
senare grundade han med understöd af
flera inflytelserika personligheter ett ryskt
konservatorium. Båda dessa
institutioner egnade R. sedan under en följd af år
en stor och uppoffrande verksamhet,
utan att dock sakna tid till ett
betydelsefullt tonsättarearbete. Sedan R.
emellertid i slutet af 1868 lemnat sina båda
ledarebefattningar, anträdde han å nyo en
stor konsertresa genom Tyskland,
England och Frankrike och rönte samma
storartade framgång som förut.
Att vidare beskrifva gången af R:s
konstresor, torde vara obehöfligt. De hafva
gält de flesta af Europas länder och
äfven Amerika. Endast några episoder må
här finna plats. R. uppträdde 1878 i
Wien. Han skulle bland annat leda
första uppförandet å hofoperan af sin opera
"Die Maccabäer". Teatern var utsåld och
spänningen stor. Men ej ens tonsättarens
närvaro och stora rykte förmådde rädda
operan — det blef ett fiasko så lysande
och fullständigt som någonsin; till och
med hvisslingar förnummos. Följande
afton uppträdde R. å en af honom
anordnad konsert endast i egenskap af virtuos.
Den, som skrifver detta, har sällan
bevittnat en så glänsande triumf. Publiken
ville nu visa, att den ej ernade låta
virtuosen umgälla hvad den ansåg
tonsättaren hafva förbrutit och ovationerna
antogo i följd deraf oerhörda dimensioner.
Men R. kände sig sårad i sin
konstnärsstolthet och lemnade samma afton
kejsarstaden, högst missbelåten med det
mottagande, han rönt.
Ofvanstående lilla episod berättigar emet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
