Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sautai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
satser. Bland hans till största delen
äldre oljetaflor äro de bästa: det omnämda
nederländska landskapet, Zigenare under
ekar (1832), Landskap med munkar (1834),
Slott vid sjö (1837), och Borg i Ahrdalen
med staffage från trettioåriga kriget, (1838,
båda i muséet i Leipzig), Vy från
Stolzen-fels, Vinterlandskap vid nedgående sol
’(nya pinakoteket i Munchen), Qvarn i
regnet, Arkitektui stycke med en
munkbegrafning som staffage, requiescat in pace
m. fl. Ännu större rykte, än han vann
genom dessa landskap i olja, har han
uppnått genom sina arabeskteckningar för
titelblad, dedikationer, minnesblad etc.
och genom sina raderingar. Till dessa
hans större arbeten höra: Albumet från
borgen Stolzenfels (50 blad), Albumet
från Venedig, sex stora vyer från
Stolzenfels, åtta dylika utförda åt
storfursten-tronföljaren af Ryssland, de 24
akvarellerna från Rhens saga och historia
(muséet i Köln), och oräkneliga enskilda til
1-fallighetsblad, för hvilka han togs i
anspråk från alla håll. Hans raderingar
äro äfven mycket spirituela och uppnä
stor effekt med några få streck.
Schick, Julie, tysk operasångerska,
dotter af violinisten Ernst och sångerskan
Margaretha Schick, begge framstående
artister. Elev af Righini beträdde hon
scenen första gången 1807, å k. operan i
Berlin. Hon hade en fulltonig, men på
samma gång vek och sympatisk stämma och
vann mycket bifall med sina prestationer.
Hon afträdde från scenen vid sitt
giftermål med landtrådet von Schätzel. Efter
hans död egnade hon sig åt
sånglärarin-nekallet. Hennes dotter var den berömda
sångerskan Pauline von Schätzel,
sedermera fru von Decker (se d. o.).
Schierbeck, Peter Christian,
talangfull dansk bildhuggare, född i Köpenhamn
den 31 mars 1835, död i Rom den 8
oktober 1865. Han var elev af H. V. Bissen
och vann 1861 den mindre guldmedaljen
för en »Patroklos, som hjelper den sårade
Eurypolos"; hans "Badande gossar"
uppstäldes 1883 i nationalgalleriet i
Köpenhamn.
I Schjerfbeck, Helena, S., finsk figurmå^
larinna, född i Helsingfors 1862, studerade
först vid konstföreningens ritskola samt i
prof. A. V. Beckers privata akademi i
samma stad, senare i Paris med statsunderstöd
af finska regeringen under G. Gourtois.
Har i sin konst anslutit sig till de
franska naturalisterna. Bland hennes arbeten
må nämnas "Två syskon" (1881), "vid
Lin-I köpings fängelse 1600" (1882), "Armodets
I barn" (1883) och "Begrafning i Bretagne"
(1884). Erhållit andra statspriset för
figurmålning’ 1882.
Schilling, Johannes, tysk bildhuggare,
född 1828 i Mittweida i Sachsen, kom
såsom helt ung till Dresden och började der
studera konst. Han var endast fjorton år,
då han blef elev vid akademien, var äfven
lärjunge till Rietschel 1845—50. Det
första arbete, hvarmed Schilling uppträdde
offentligt var "Amor och Psyche." Efter
att en tid ha studerat för Drake i Berlin
blef han elev af Hähnel. En framställning i
två medaljonger af»Jupiter och Venus"
förskaffade honom resestipendium till Italien.
Derifrån sände han "den sårade Achilles."
Efter 1856 hade Schilling atelier i
Dresden, der han började sin verksamhet med
arbeten för det då under byggnad stående
nya museet. Till prins Georgs palats
utförde han en allegori: "Vokal- och
instrumentalmusiken", gjorde sig för öfrigt
bekant genom byster och statyer — bland de
senare en af öfverborgmästaren . Demianus
i Görlitz samt Speiers-figuren på
Luthersmonumentet i Worms. Större rykte än
genom ofvanstående arbeten förskaffade
honom de på Bruhlska terassen uppstälda
grupperna af dagens olika timmar,
särdeles framstående plastiska arbeten. I
täflingen om såväl ett Schillermonument i Wien
som om det stora nationalmonumentetvid
Niederwald blef Schilling segrare. Det
förstnämnda fullbordades 1876,
Nieder-waldsmonumentet aftäcktes 1883. Bland
Schillings öfriga framstående verk nämna
vi den präktiga bysten af Rietschel, som
är uppstäld på Bruhlska terrassen på
samma ställe, der mästarens atelier var
belägen, vidare Maximilian-monumentet i Tri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
