Print (PDF) - On this page / på denna sida - Schimon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 glänsande anbud, behålla denna plats utan utbytte den mot en professur vid akademien i Wien, der ett fruktbart och vidsträckt fält nu öppnades för honom både som teoretisk lärare och som praktisk arkitekt. Bland sina många elever införde han de konstresor, hvaröfver ett dyrbart album nu finnes i "Wiener Bauhutte", och sökte framför allt i sin lärometod att bilda lärjungen till en sjelfständigt skapande konstnär. Som monumentalarkitekt uppförde han 1860—62 i en egendomligt enkel götisk stil Lazaristkyrkan, den genom sin grund och detaljbehandling högst intressanta likaledes götiska Fiinf hauserkyrkan (1867—75), m. fl. Till hans vidare verksamhet som byggmästare hör Stephansdömen, uppförandet af det mindre omtyckta akademiska gymnasiet och som hans mästerverk det 1872 påbörjade nya rådhuset i italiensk-götisk stil, en rektangel af 154 meters längd och 124 m. bredd med en majestätisk tornbygnad, m. fi. 2) Max, tysk landskapsmålare, född i Berlin d. 23 Aug. 1818, elev af dervarande akademi. Sedan han slutat vid gymnasiet besökte han samtidigt Begås', Karl Krugers och Wilhelm Schirmers ate-lierer. Frukten af hans första studieresa till Thurin gen var en af berlinska konstföreningen inköpt tafla från Schwarzdalen. 1843 och 1844 gjorde han såsom grefve Pourtalés' följeslagare en resa] i orienten och snart derpå företog han andra studieresor till Sydtyskland, Italien och de Joniska öarne, hvarför han också till 1855 med förkärlek behandlade de sydliga landskapen i en romantisk-idealistisk stil och med en klar, harmonisk kolorit. Från medlet af 50:talet har han dock fördjupat sig i det nordiska landskapets behag och sträfvat efter uppfattning af idylliska stämningsstunder och efter individualitet i behandlingen af vegetationen. Sina motiv valde han från gränsen af Ostpreussen och bildade dem ofta till kompositioner af en storartad karakter och gripande stämning, t. ex. de båda taflorna i Nationalgalleriet: Skog och berg (1868) och Spreelandskap i qvalmig väderlek (1877), likaså: Regnig sommardag (muséeI i Köln). I Nya muséet har han målat flera väggtaflor i grekiska salen och i den eg}'ptiska afdelningen. 1868 blef han professor i landskapsmålning vid konstskolan i Weimar, men utbytte 1872 denna befattning mot en liknande vid akademien i Königsberg, der han nyligen utfört landskapstaflor till "Odysséen" för gymnasiets aula i Insterburg. 3) Simon Georg, tysk violinist, född i Detmold 1801. Han var soloviolinist hos hertigen af Sachsen-Coburg, derpå kapellmästare vid katedralen i Munster samt åren 1829—32 soloviolinist i sällskapet Felix Meritis i Amsterdam. Efter en mängd konsertresor genom Tyskland, dervid han rönte mycken framgång, slog han sig ned i Halle a. d. S. Hans kompositioner äro af foga betydenhet. Schmidth, Hans Ludvig, dansk målare, föddes den 2 oktober 1829 i Nakskov. Först sedan han tagit studentexamen och studerat medicin någon tid, bestämde han sig för konsten och arbetade på akademien från 1861—66; från 1867 har han utstält danska folklifsbilder, hvilka utmärka sig genom djup poetisk stämning och äkta känsla, men lemna åtskilligt öfrigt att önska i hänseende till målerisk rikedom och teknik. Schmitt, 1) Al vi8, tysk pianist och tonsättare, född i Eslenbach i Baiern 1789. Sin första musikaliska uppfostran erhöll han af fadren, som var kantor i Obernberg. Fjorton år gammal lät han redan höra sig som virtuos å piano, hvarpå han studerade komposition för André i Offenbach. Ar 1816 slog han sig ned i Frankfurt a. M. Här utöfvade han en betydande verksamhet som pianolärare; nn gjorde han sig äfven känd som tonsättare. Några år sednare bosatte han sig i Berlin, der han likaledes vann en vidsträckt krets af lärjungar. Kallad till Hannover som hoforganist, stannade han der en tid, men återvände 1829 till Frankfurt. Han dog 1866. Utom orkester- och kammarmusikverk har han skrifvit ett stort antal sonater, rondon, fantasier och variationer för piano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
