- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
527

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scholz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

527

vice landshöfdingen i Kuopio af Wasa
län i Finland; elev af Croelius.
Uppträdde första gången offentligt på egen
konsert i Ladugårdslandskyrkan i
Stockholm 1828; blef derefter elev af Siboni
i Kjöbenhamn samt af Bomani och
Ve-luti i Italien, der hon uppehöll sig till
slutet af år 1833. S. å. debuterade hon
på italienska operan i Paris som Anna
Bolena vid sidan af Giulia Grisi.
Skördade sedermera lagrar vid sitt
uppträdande i La Scala i Milano, San Carlo i
Neapel och flere andra af Italiens
förnämsta teatrar. I Stockholm lät hon
höra sig jemväl åren 1830, 31, 39 och 40.
Ar 1831 blef hon ledamot af Musikaliska
akademien. Johanna von Schoultz var
den första nordiska sångerska, som sjöng
i söderns länder; öfverallt der hon lät
hora sig vann hon stort bifall. Gift
sedan 1842 med ingeniören E. W. Brand.
Hon dog i Helsingfors 1863, i följd af
ett långvarigt bröstlidande. Ett af
hennes mest omtyckta repertoarnummer är
utgifvet från tryck: »Der Schweizerbub,
thema med variationer af J. P. Pixis,!
sjungne af fröken Johanna von Schoultz,
med ackompagnement af guitarre".

Schrader, Julius Friedrich
Antonio, tysk historiemålare, född i Berlin d.
16 Juni 1815, besökte först dervarande
akademi, begaf sig sedan till Dusseldorf
och blef Wilh. Schadows elev under fem
år. Han arbetade ännu två år
sjelfständigt under det han gjorde studieresor i
Belgien och Frankrike och uppehöll sig
senare tre år i Italien med ett
resestipendium från Berlin. Efter återkomsten till
sin fädernestad blef han 1848 professor i
målarkonst vid akademien samt medlem
af densamma. Redan hans första tafla:
upprorsmakaren Cencius inför den fångne
påfven Gregorius VII (1844, muséet i
Danzig) berömdes för kompositionens an- j
språkslösa enkelhet, figurernas energiska I
karakteristik och den kärnfulla koloriten.
Efter taflan: förgiftningsförsök mot
kejsar Fredrik II utförde han: Calais’
uppgifvande till Edward III af England
(målad i Rom 1847, nationalgalleriet i Ber-

I lin), det första arbete, som bar spår af de
belgiska koloristerna Gallaits och Biefves
inflytande. På denna temligen dystert
stämda tafla följde småningom alsterafen
I ljusare palett, utmärkta för skönhet i
färgerna och för sitt historiska innehåll,
vidare några italienska genretaflor och i
synnerhet historiemålningen: Fredrik den
store efter slaget vid Kollin (1849, muséet
i Leipzig). Bland senare utmärkta
kompositioner, hvilka fört S. från den ena
framgången till den andra, nämnas:
Wallenstein och Seni vid sina astrologiska
studier (1850), Leonardo da Vincis död i
Franz I:stes armar (1851), Karl Lstes
afsked från sina barn (1855,
nationalgalleriet), utgörande höjdpunkten af hans
mästerskap, Esther inför Ahasverus (1856,
nationalgalleriet), i koloriten
öfverträffande hans öfriga skapelser, samt
åtskilliga väggmålningar. Under de sista tjugu
åren har han äfven utfört en stor mängd
taflor, t. ex. lady Macbeth, gående i
sömnen (1860), Elisabeth undertecknande
Maria Stuarts dödsdom, Shakspeare som
tjufskytt inför fredsdomaren (muséet i
Stuttgart) och 1874 den stora historiska
taflan: Städerna Berlins och Kölns
tro-och huldhetsed, ett prof på mästarens
oförlamade skaparkraft, och jemte alla dessa
alster en mängd mästerliga porträtt af
kända personligheter, t. ex. Alexander v.
Humboldt, hans sjelfporträtt,
bildhuggaren Albert Wolff och grefve Moltke m. fl.
Schradieck, Henry, tysk violinist, född
i Hamburg 1846. Fadren, som var
violinlärare i nämda stad, upptäckte redan
tidigt att hans unge son hade ett skarpt
musikaliskt gehör och begynte att gifva
honom undervisning på sitt instrument
redan innan denne tillryggalagt sitt fjerde
år, och detta med den framgång att sonen
redan efter halftannat år kunde låta höra
sig offentligt. Nu började hans första
framgångar som musikaliskt underbarn*
Då Therese Milanollo konserterade i
Hamburg vintern 1853—54 och fick höra den
unge violinisten, blef hon så öfverraskad
af hans framstående begåfning att hon på
sin bekostnad lät honom fullfölja sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 21:34:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free