Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sellner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
535
för den i en materialbod vid Oxtorget
inrymda s. k. elevteatern, der bl. a. den
då 11-åriga Emilie Högqvist tog sina
första steg på tiljan såsom skådespelerska.
(Den ungdomliga scenen är af August
Blanche och O. P. Sturzen-Becker
sedermera skildrad bland bådaderas
ungdomsminnen.) År 1827 befordrades han till
sekund-dansör och 1829 till
premierdansör, i hvilken egenskap han qvarstod till
1846. Bedan 1833 hade han emellertid
befordrats till bal lettmästare och innehade
denna befattning första gången till 1 Juli
1845. Under spelåret 1845—46 var han
andre, men inträdde sist nämnda år åter
som förste ballettmästare, hvilken
befattning han denna gång utöfvade till 1 Juli
1856, då han för alltid lemnade k.
teatern. Till danslárare vid Karlberg
antogs han 1832 och innehade denna
beställning i minst 30 år. Den 11 november
1858 öppnade Selinder i Davidssons norra
paviljong sin Barnteater, som sedermera
under namn af Elevteatern fortfor till 1861,
då Selinder med sitt unga sällskap
inflyttade på Ladugårdslandsteatern, som han
första gången innehade till år 1866, då
han upplöste sällskapet och ämnade slå
sig i ro. Men redan spelåret 1868—69
befans han åter i full verksamhet, denna
gång på Mindre teatern och i bolag med
hr A. Berndt. Sedermera var han en kort
tid ballettmästare hos hrr Josephsson &
Ahlgrensson på samma scen. Hösten 1870
innehade Selinder åter
Ladugårdslandsteatern, denna gång i förening med J. P,
Boos. År 1871 drog han sig på allvar
tillbaka till privatlifvet och afled i
Stockholm den 6 november 1874. Under sin
verksamhet vid k. teatern och såsom
föreståndare för egen teater komponerade
Selinder bortåt 40 sjelfständiga balletter
samt . dans-divertissement och balletter
till minst lika många tal- och
sångpjeser. Den grace, som utmärkte hans
kompositioner, har af hans efterföljare i
Sverige hittills aldrig blifvit uppnådd, än
mindre öfverträffad. Af dem, hvilka [-utgått]-] {+ut-
gått]+} ur hans elevskola, hafva flere gjort
sig ett namn i svenska skådebanans nyare |
I historia: skådespelerskorna fruarna Anna
de Wahl, f. Landström (se d. n.) Sophie
Cysch, f. Viberg (se d. n.) Mathilda
Ho-dell, f. Bäckström (se d. n.) Hilma
Bruno, f. Schagerlund (se d. n.) fröknarna
Hilda Bingvall (skådespelerska vid k.
teatern, f. 1845, d. 1871) ochZelma Eklund;
dansöserna Mina Petersson, Sophie Dahl
och Gunhild Bosen; skådespelarne Gardt
och C. G. Callmén; dansörerne Bobert
Sjöblom och Gustaf Ullberg m. fl.
Selinder var sin vackra konst varmt hängifven
och denna kärlek var lika stark hos
gubben som den en gång varit hos ynglingen.
Sellner, Joseph, utmärkt oboist. Han
föddes 1787 i Landau och afled 1845 i
Wien. S. hade 1811 anställning under
Karl Maria von Weber vid teatern i Prag.
1817 anstäldes han vid hofoperan i Wien,
och var åren 1821—38 tillika, lärare i oboe
vid konservatoriet i kejsarstaden. Han
har utgifvit en förträfflig oboeskola.
Sellstedt, Lars Gustaf,
svensk-amerikansk porträttmålare, född i Sverige 1819,
I ville först blifva sjöinan och gjorde som
I sådan flera resor, tills han 1842 bosatte
sig i Buffalo (New York) och egnade sig
åt måleriet utan lärare. 1858 började han
utställa sina första studiehufvud,
biand-hvilka en judisk rabbin (1859) blef me§t
omtyckt. Sedan omkring tio år målade
han värderika porträtt, men äfven en och
I annan gång genre-? och marintaflor. Han
har gjort sig synnerligen förtjent vid
grundandet och organisationen af
konstakademien i Buffalo, hvars president han är
sedan 1876.
Serato, Maria, italiensk violinist, född
i Castel Franco nära Venedig 1841. Erhöll
redan sju år gammal undervisning i
violin. Sedan drog hon ut på konsertfärder
och lät med största bifall höra sig i
Europas förnämsta hufvudstäder. Till
Stockholm kom hon, endast 12 år
gammal, på sommaren 1852 och gjorde sin
debut för hufvudstadspubliken med en
I konsert i De la Groix’ salon. Sedermera
besökte hon Stockhoina flere gånger åren
1857 och 63. Hvarje gång rönte hon ett
I entusiastiskt emottagande. Bauck skref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
