- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
543

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simmons ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

543

prof på en anmärkningsvärd begåfning
för opera-comiquen.

Sjöblom, Robert, dansör, född 1845
i Södermanland. Föräldrarne:
sadelmakaren A. P. Sjöblom och Anna Katarina,
f. Nysell, hvilka i gossens späda år
bosatte sig i Stockholm. I medlet af
1850-talet blef han såsom balett- och
skådespelare-elev anstáld vid det på sin tid
bekanta Selinderska sällskapet, bland hvars
hoppfullaste förmågor han var. Ehuru
han visade mycket goda anlag för
skådespelarekonsten — bland hans främsta roller
minnes man Adolf i Jolins "Skal och
Kärna", Figge i "Studentputset", Prinsen
i "Den förtrollade prinsen’’ m. fi. — blef
dock baletten det falt, der han skulle
skörda sina lagrar. Efter Selinderska
sällskapets upplösning 1866 erhöll Sjöblom
engagement vid k. teatern i Stockholm,
der han allt fortfarande såsom
premierdansör verkar. Ar 1870 på sommaren
uppträdde han å Victoriateatern i Berlin och rönte
ett entusiastiskt mottagande. Bland de
många uppgifter Sjöblom löst under sin
verksamhet vid k. teatern må vi endast
erinra om dansdivertissementer i "Den
stumma", "Trubaduren", "En dröm",
"Filemon och Baucis". Äfven i våra
nationaldanser, t. ex. Dalpolskan och
Jösshärs-polskan, excellerar han. Robert Sjöblom
är erkänd som en af den koreografiska
konstens främste samtida utöfvare.

Sjödén, Adolf, harpspelare, född i
Norrland 1843. Hade egentligen bestämt sig
för den medicinska banan, men kärleken
till tonkonsten tog ut sin rätt, och
kommen till Stockholm började han hos den
bekanta harpspelerskan fru Pauline Åhman
utbilda sina ovanliga konstgåfvor, samt
fortsatte sedan studierna hos A. E. Pratté
(se d. o.) och derefter i utlandet. Vid
sina uppträdanden i Europas flesta
hufvudstäder (hvarvid konung Luis af
Portugal utnämde honom till sin
kammarmusiker) har han vunnit fullt erkännande
såsom en konstnär af högre ordning, och
ej mindre den personliga aktning och
välvilja som hans anspråkslösa karakter så
väl förtjenar. År 1872 gaf han några yt-

I terst intressanta konserter i Stockholm,
hvarvid då bl. a. skrefs: "Sjödéns teknik
som harpvirtuos är beundransvärd. Men
genom detta yppiga blomsterregn af
arpeg-gios, af blixtsnabba passager, framlyser
alltid en tanke af betydelse, en känsla
rik på uttryck, och framför allt denna
åder af ädel poesi som går igenom det
hela."

Harpans äldre och modernare
literatur har han grundligt genomforskat och
dessutom valt allt som kan utgöra
föremål för en så smakfull talang. Ej blott
namnen Krumpholznadermann, Oberthier,
Pratté, Parish-Älvars m. fl. synas på hans
[repertoar; äfven Sebastian Bach har för
honom upplåtit sin rika verld af djerfva
och fantastiska tonformationer, och den
storartade violinbourréen utgör i Sjödéns
harparrangement ett af hans effektfullaste
konsertnummer.

Sjöstrand, Carl Eneas, finsk (svensk)
bildhuggare, född 1828 i Stockholm.
Fadern var historiemålaren KarlJoh an
Sjöstrand. Han studerade 1848— 55 i
akademien i sin födelsestad. Af hans arbeten
från denna tid förtjena nämnas en
Kristus-staty för Treenighets-kyrkan i
Upsala och prins Gustafs kolossalstatyiHaga.
I Köpenhamn studerade han en kortare
tid vid konstakademien derstädes under
H. W. Bissen. Återkommen till
Stockholm blef han af den finske estetikern och
konstentusiasten Fr. Oygnaeus öfvertalad
att flytta öfver till Finland, hvilken
uppmaning han så mycket hällre efterföljde
som han derförinnan genom E. v.
Qvanten hade blifvit bekant med och
intresserad för Kalevalas mytverld. Här
syntes honom öppnas ett nytt område af
motiv för konsten, jemlik den som
Schwanthaler och Qvarnström funnit i de
germaniska och nordiska hjeltesagorna. På
hösten 1856 begaf sig S. öfver till
Finland, der han modellerade byster af
Porthan, Euneberg, Lönnrot m. fl. Efter
ett års vistelse i Finland anträdde S. en
mångårig resa till utlandet, hvarunder
han till år 1859 studerade vid
konstakademien i Munchen. Sagda år bestälde fin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free