Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simmons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
ska litteratursällskapet af honom en min- I
nesstod öfver Porthan, den finska
historieforskningens fader, hvilken
fullbordades år 1861 i Rom. Gjuten i brons
uppstäldes den sittande kolossalstatyn i Åbo
och aftäcktes år 1864. Från 1861 till 1863
vistades han i Stockholm, der han bl. a.
skulpterade "Brage och Iduna". År 1863
kallades han af finska konstföreningen till
lärare vid dess ritskola i Helsingfors, der
han öfvertog undervisningen i
antikklassen. Här utförde han en omfattande fris,
"Väinämöinens sång" efter Kalevala,
hvilken inköptes af universitetet och
uppsattes i dess vestibul. År 1867 fullbordade
han en kolossalstaty "Kullervo, talande
till sitt svärd" (äfvenledes efter motiv ur |
Kalevala). Af hans öfriga arbeten må
nämnas "Amor, spelande kantele",
"Sot-kottarel" (vattennymfer, enl. finska
mytologin), "finsk trissakastare", "italienska
boccia-spelare" (1875), "flicka med amorin"
(1879) "Kyllikki" (eft. Kalevala, 1883), samt
vidare har han utfört kolossalbyster i gips
af Shakspeare, Beethoven, Franzén m. fi.
samt en mängd byster af finske män, bland
hvilka framstå porträtten af artisten E.
J. Löfgren och Fr. Cygnaeus. — S. har
erhållit hedersdiplom vid nord.
konstutställningen i Stockholm 1866 och finska
konstutställningen i Helsingfors 1885 samt
silfvermedalj vid allm. finska utställningen
i Helsingfors 1876; blef J873 "konstnär
. af första klassen" vid akademien i S:t
Petersburg och tilldelades 1883 första finska
statspriset för skulptur.
Utan att ega någon högre konstnärlig
begåfning har dock S. blifvit banbrytare
för den finska skulpturen, ty det var han
som först införde bildhuggarkonsten till
Finland, faktiskt bevisade dess möjlighet
derstädes och genom sitt exempel
manade till efterföljd. Så föga än
Kalevalas dimmiga mytverld i allmänhet torde
lämpa sig för plastisk formgifning, så var
det dock otvifvelaktigt af vigt att
skulpturen, ehuru till först i Finland, odlad
af en utländing, från början uppträdde
som finsk och fosterländsk, emedan
konst-sinne och konstbildning ännu fullkomligt
saknades i landet och det nödvändiga
intresset derför måste väckas icke af
formen, utan af ämnet. — S:s manér är starkt
förenklande och lämpar sig bättre för
kraftfull manlighet än qvinligt behag.
Hans byster sakna vanligen individualitet.
Sjöström, Frans Anatolius, finsk
arkitekt, född i trakten af Åbo 1840, der
hans fader var kronolänsman. Efter
slutad skolgång valde han först
sjömansyrket och gjorde äfven resor till
Medelhafvet. Bedan 1859 öfvergat han emellertid
hafvet för arkitekturen och arbetade i
Åbo ett par år såsom elev och
medhjelpare hos den från Sverige öfverflyttade
arkitekten T. Chiewitz, då länsarkitekt
i nämda stad. Från 1861—68 studerade
S. vid konstakademien i Stockholm, der
han sistnämda år erhöll kungliga
medaljen och biträdde tillika professor F. W.
Scholander i dennes arbeten. Åren 1869
—72 gjorde han med ett finskt
statsstipendium en studieresa till Tyskland och
Italien, hvarpå han 1873 erhöll
lärareplatsen i bygnadskonst vid det då inrättade
I polytekniska institutet i Helsingfors, till
hvars nya bygnad han äfven lemnat
ritningarna. År 1879 utnämdes han till
äldre lärare i arkitektur vid samma
institut.
S:s verksamhet såsom praktiserande
arkitekt och såsom lärare i
bygnadskonsten kan med skäl kallas epokgörande i
Finland. Efter Engels död (1840) hade
arkitekturen legat i fullständig lägervall
i detta land. Intill det polytekniska
institutets inrättande meddelades
undervisning i bygnadskonst endast vid det s. k.
intendent-kontoret, och ända till 1870 voro
intendenterna för byggnadsstyrelsen
ilandet utländingar. Bassi var italienare,
Engel och Lohrmann tyskar, Edelfelt svensk.
Allt hvad i bygnads väg intill sistnämda
år uträttats i landet med anspråk på
konstnärlighet var derför endast sporadiska
alster af inflyttade främlingar. Sjöström
var icke allenast den förste finne af
framstående begåfning, som egnat sig åt
bygnadskonsten, det var också främst han,
I som återupptog Engels verk i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
