Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
och det är främst genom impulser,
utgångna från honom, den finska
arkitekturen höjt sig till konst. Samtidigt har
äfven en ovanlig bygnadslust yppat sig
i Finland, såväl hos regeringen som hos
allmänheten. Isynnerhet i Helsingfors
har på senaste tid en mängd större
bygnadsföretag bragts i verkställighet, och
flere af dem äro utförda af Sjöström.
Bland hans verk nämna vi, utom
polytekniska institutet, kommerserådet Kiseleffs
stora hus, tyska fruntimmersskolans och
ryska gymnasiets hus, m. fl. bygnader
i Helsingfors, Kronoborgs och Kiides
sockenkyrkor, societetshusets i Åbo
ombyg-nad, corps de logis på Malmgård (nära
Lovisa, tillhörigt grefve C. M. Creutz).
Hans förnämsta verk, hvarpå han
nedlagt flere års arbete och hela sin eminenta
förmåga, är likväl ritningarna till
stän-derbygnad för Finland. Han utförde
härtill icke mindre än tre särskilda
projekt, bland hvilka isynnerhet framstår
det sista, som såväl till komposition som
utförande har ansetts vara
mästerligt-Efter mångfaldiga förslag fattade en af
ständerna vid 1882 års landtdag för
ändamålet nedsatt komité beslut att huset
skulle resas på de s. k.
observatorii-ber-gen vid inloppet till Helsingfors hamn.
S. tänkte sig här en bygnad af för
finska förhållanden kolossala proportioner
och af den mest monumentala karakter
i italiensk renässans-stil.
Kostnadsförslaget upptog en slutsumma på två och en
half million mark. 1885 års ständer
beviljade emellertid icke mer än en och en
half million, hvarför projektet måste
uppgifvas.
Antagligen påskyndade detta öde
Sjöströms död, hvilken inträffade, i följd af
hjertlidande, i Helsingfors d. 1 aug. 1885
d. v. s. samma dag derstädes öppnades
finska konstutställningen, hvarest S:s
verksamhet som arkitekt under
nästföregående decennium framstod på ett
storartadt sätt.
S:s arbeten utmärka sig genom nobel
elegans. Han rörde sig med samma lätt- J
het i olika stilarter och egde, liksom hans |
lärare, prof. Scholander, icke ringa talang
såsom aqvarellist.
Skill, Edward, träsnittsgravör, född
nära London 1831, utöfvade med
framgång sin konst, då han 1865 inkallades
till Stockholm för att förestå Ny
Illustrerad Tidnings atelier. Hans
skicklighet som gravör och undervisare har man
att tacka för denna tidnings framgång
och utbildandet af en verkligt betydande
inhemsk gravörskola. Han lemnade sin
befattning med 1870 års utgång, då han
erhöll medaljen "litteris et artibus", men
återkom hösten 1872, efter att ett år ha
vistats i Nordamerika. Hans
verksamhet stäcktes emellertid snart, han afled i
Stockholm d. 5 maj 1873.
Skougaard, Severin, norsk
operasångare, f. i Langesund, var först på ett
handelskontor, begynte derefter att
utbilda sin tenorstämma. Reste sedan till
Italien för att studera sångkonsten och
uppehöll sig der flere år, ibland under
namnet Skougaard-Severini. Härpå
återvände han till Kristiania och gaf
konserter. Sednare drog han till Amerika och
bosatte sig i New York, sedan han sjun
git i åtskilliga städer i unionsstaterna. I
New York har han sysselsatt sig med
sångundervisning. 1876 gjorde han en
trip öfver till fäderneslandet och
uppträdde på Kristiania teater i Yerdis
"Ernani".
Skovgaard,l)Peter Christian T
hamsen, utmärkt dansk landskapsmålare,
föddes den 4 april 1817 på arrendegården
Hammerhus i närheten af Ringsted; då
han var sex år gammal flyttade hans
föräldrar till Veiby i Nordsjälland, der de
förskaffade sig sitt uppehälle genom en
liten handel. Redan som liten gosse
roade han sig helst med att rita och
modellera samt fick någon vägledning af sin
moder. Fjorton år gammal kom han till
Köpenhamn, der han blef elev af
konstakademien, af en handtverksmästare —
1835 blef han lärling — och af
historiemålaren J. L. Lund. Den tid han om
sommaren kunde få till sitt eget
förfogande, tillbragte han i mark och skog, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
