Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonntag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
jemt en af de största dragningskrafterna
till den kejserliga dramatiska scenen i
Wien, hvilken näst efter Théátre-Frangais
intager det mest betydande rummet i
nutidens skådespelskonst.
Sonntag, Henriette, utmärkt tysk
sångerska, född 1806 i Koblenz, död 1854
i Mexiko. Yid 11 års ålder inträdde hon
i konservatoriet i Prag. 1820 sjöng hon
i Wien, dock utan att väcka något större
uppseende. Hennes egentliga stora rykte
daterar sig från uppträdandet i Leipzig
1824, der hon firade triumfer i Webers
operor. Hon sjöng derefter i Berlin och
1826 i Paris, der hon som Rosina i
"Barberaren" väckte stormande hänförelse.
1827 antog hon fast anställning vid
italienska operan i Paris. Året derpå
ingick hon hemligen äktenskap med
sardinska sändebudet i Haag, grefve Bossi,
och tog derpå 1830 afsked från scenen,
men uppträdde under stundom som
konsertsångerska. Af ekonomiska skäl
nödgades hon dock mot slutet af trettiotalet
åter beträda scenen. 1852 begaf M:me
S. sig till Amerika och erhöll en
glänsande anställning vid italienska operan
i Mexiko, der hon dock kort derefter afled
i kolera.
Sorandi, Eugenia, italiensk
operasångerska. Första gången denna sedermera
i Stockholm så populära och omtyckta
sångerska lät höra sig i hufvudstaden
var d. 5 okt. 1867 i Berns’ salong. Det
var ett af åtskilliga olikartade element
sammansatt sällskap som då begynte en
seffour i nämda konsertlokal: signora
Eugenia Sorandi från Paris,
tenorsångaren Ferdinando Ambrosi från Turin,
solodansören Enrichete Sprizzi på Milano
och balettmästaren J. Hölzer från
Theater an der Wien. Af dessa artister var
det särdeles de båda förstnämda
sydlän-dingarne som väckte ett eminent
uppseende. De utförde den qvällen scener ur
op. "Traviata" i kostym. Deras friska
och klangfulla röster, deras af liffull
ita-taliensk brio genomandade föredrag
verkade formligen elektriserande på
Stockholmspubliken. Med anledning af denna
succés beslöt K. teaterdirektionen att
erbjuda dem ett gästspel å operascenen, ett
anbud som också emottogs af dem båda
och som utföll i alla afseenden lyckligt.
Signora Sorandi var en utmärkt
koloratursångerska och en ganska god
skådespelerska, i synnerhet i den glada och
naiva genren. Hennes Rosina i
"Barberaren" var hennes afgjordt bästa roL "Hon
inlade i den så mycket naturlig grazie,
så mycken naiv uppsluppenhet och så
mycken skälmaktig munterhet, att hon
med ens blef Stockholmspublikens
förklarade gunstling. Den lilla behagliga
sångerskan trippade, drillade och
skrattade så öfvergifvet barnsligt och gladt
att hon helt och hållet tog både publik och
kritik med storm — det var omöjligt för
någon af dessa dömande partier att visa
sig surmulen eller missnöjd inför så
mycken osökt natur och ett så förfinadt
koketteri att det såg ut som det helt och
hållet hörde till hennes väsende, så väl
klädde det den lilla svartlockiga elfvan."
Spangenberg, Gustav Adolf, tysk
målare, föddes 1828 i Hamburg,
studerade i sin hemort, i Antwerpen och
Paris, der han var elev af Couture och
skulptören Triquetti. Efter ett uppehåll i
Italien slog han sig ned i Berlin. Han
började att måla genrebilder i liten skala
men öfvergick sedan till framställandet
af historiska genrebilder, oftast med
ämnen från reformationstiden. Det är
uppfattningen, stilen i dessa taflor, som gjort
dem så populära i Tyskland. —
Spangenberg sträfvar att utbilda sig i Holbeins
och Durers anda, om modern kolorit och
sträfvan efter naturtrohet, så fulländad
som möjligt, vet han intet, och
affrans-männens tekniska dugtighet tog han inga
lärdomar under sin vistelse i Paris. Den
folkliga, ibland poetiskt djupsinniga
tanke, som dikterat hans bättre taflor, får
öfverskyla deras mindre konstnärliga
yttre. Kända äro hans bilder ur Luthers
lif: "Luther, öfversättande bibeln" (i
Berlins nationalgaileri), "Luther i kretsen af
sin familj’ idkande musik" (i muséet i
Leipzig), "Luther hos Ursula Cotta", "Lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
