Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stub ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Hans konstnärliga verksamhet inskränkte
sig egentligen till målandet af altartaflor
för landsorten, och man har således svårt
att bedöma dess halt. Någon mer
betydande konstnär lär han i alla fall ej
varit. Han afled i Stockholm d. 22 okt.
1840.
Svensson, Vilhelm Carl Arnold,
skådespelare, född i Stockholm 1803, son
af tullförvaltaren J. Svensson; var först
anstäld i lärftskramhandel under åren
1817—19, derefter på handelskontor i
Hamburg och antogs till elev vid kungl,
teatern 1821 samt till skådespelare 1829.
S. utförde ett stort antal roller, dels
komiska, dels allvarliga. Bland de
förnämsta voro Butler i "Wallensteins död",
Hans Buller i "Brodertvisten", Kapten
Stoi*m i "Den löjliga slägten", Brandt i
"Felsheims husar’7, Fredrik den förste i
"Värja och stångpiska". Hans stora och
något oviga kroppsbygnad gaf, i
förening med en mycket stark basröst, ett
egendomligt uttryck åt hans komiska
förmåga, hvilken utmärkte sig för ganska
mycken kraft i förening med en
tilltalande godmodighet. Han var länge en
af kungl, teaterns i Stockholm mest kände
och populäre skådespelare, och hans Sven
Ulfson i "Engelbrekt och hans dalkarlar"
gjorde mycken lycka hvar gång detta
skådespel uppfördes. S., som under åren
1838 och 1839 företagit studieresor i
Tyskland och Frankrike, var mycket använd
i åtskilliga uppdrag för teatern. I åtta
år, 1824—1832, var han sufflör på scenen.
Först under spelåret 1840-1841 och
sedan 1856—57 tjenstgjorde han som lärare
i deklamation. Från spelårets början
1860 var han bibliotekarie vid kungl,
teaterns dramatiska bibliotek. Under de
senare åren af sin lifstid uppträdde han ej
mera på scenen. Död 1876. Gift med
Anna Emilie Neukerck.
Swertschkoff, Wladimir, finsk (rysk)
olje- och glasmålare, föddes i Lovisa 1821.
Fadern rysk generalmajor. S. egnade sig
först åt soldatyrket, men lemnade
tjensten redan 1842 och sökte inträde i
konstakademien i St. Petersburg. Bedan tidi-
gare hade han i Åbo och Helsingfors
inhemtat de första grunderna i teckning.
Aren 1844—46 studerade han i Bom.
Under orientaliska kriget 1854 målade han
krigsbilder i Finland, hvilka befinna sig
i kejsaren- storfurstens palats i
Helsingfors. År 1856 erhöll han den ryska
konstakademiens stora guldmedalj med
åtföljande sex-årigt resestipendium. Han
begaf sig till Munchen och Paris, der han
studerade någon tid) i Coutures atelier.
S. inrättade 1867 en anstalt för
glasmåleri i Schleissheim nära Munchen,
hvilken anstalt han år 1873 flyttade till
Florens. — Erhöll silfvermedalj för tvänne
glasmålningar på allm. finska
utställningen 1876 och invaldes 1880 efter
Viollet-le-Duc till hedersledamot i bayerska
konstindustriföreningen.
S:s glasmålningar förekomma i flere af
Europas större städer: Petersburg,
Berlin, London, Munchen (i sistnämda stad
i trappuppgången till National-muséet)
samt i Åbo, till hvars åldriga domkyrka
S. förärat flere dyrbara glasfönster, hvaraf
ett framställer Karin Månsdotter,
afläggande konungakronan och ett annat
Gustaf II Adolf vid Evert Horns bår.
S. har numera lemnat glasmåleriet, men
är fortfarande bosatt i Florens, der han
sysselsätter sig med stillebensmålning’
På finska konstutställningen 1885 erhöll
harf "mention honorable" för några
blomster- och stillebensstycken.
Sy I vestre, Joseph Noe 1, fransk
historiemålare född 1847, var elev af Cabanel,
debuterade 1873 med en tafla "Herdelek".
Efter denna följde "Senecas död" och
1876 den stort uppseende väckande ’’Nero
och Locusta, pröfvande gifts verkningar
på en slaf, en synnerligen kraftfull bild,
som inköptes af staten och nu finnes i
Luxembourgmuseet. 1878 utstälde han
"Vitellius’ sista ögonblick", på de senare
salongerna har han förnämligast varit
företrädd af porträtt.
Szekely, Imre, ungersk pianist, född
1823 iMalyfolva. Han har med framgång
konserterat i London, Paris, Hamburg
m. fi. städer; 1852 tog han slutligen sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
