- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
583

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tammelin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

lar. Österrikiska regeringen dömde henne
derför till 10 års hårdt fängelse. Då hon
efter ett sådant fängelse i Brunn, Olmutz
och Kofstein "benådades", var hennes
helsa så bruten, att hon på väg till
sydligare klimat afled hos en i Paris bosatt
syster, 56 år gammal.

Tellefsen, Thomas Auckland, norsk
pianist, föddes i Trondhjem 1823. Han
studerade för O. A. Lindeman, hvarpå
han 1842 begaf sig til Paris, der han
först erhöll undervisning hos
Kalkbrenner, sedan hos Chopin, som under flere
år var hans lärare. 1846 besökte han
fäderneslandet och gaf konserter i
Trondhjem och Kristiania hvarefter han
återvände till Paris. På Chopins
rekommendation blef han introducerad hos furst
Czartoryski och andra polska emigrant
familjer, hos hvilka han ock efter sin
lärares död erhöll kondition. Han
uppehöll sig så godt som oafbrutet intill sin
död 1874 i Paris, endast med afbrott af
några kortare besök i hemlandet. Vid ett
af dessa tillfällen gästade han äfven
Stockholm, der han på hösten 1855 uppträdde
på en konsert å Stora teatern. S. å. blef
han ledamot af Musikaliska Akademien.
T:s tonsättningar uppgå till ett antal at
ett halft hundrade. De flesta af dem äro
till trycket befordrade.

Hans hustru, Severina f. Bye, har
flerstädes i Norge gjort sig bekant som
konsertsångerska.

Tersehak, Adolf, tysk flöjtist.
Föddes i Hermannstadt i Siebenburgen 1832.
Efter afslutade studier vid konservátoriet
i Wien företog han 1852 en större
konsertresa genom Tyskland, England,
Skottland, Irland och Frankrike och fortsatte
sedermera med sina tonrnéer. I
början på året 1881 besökte han, åtföljd af
en ung dotter (sångerska på elevstadiet)
äfven Stockholm, der han lät höra sig.
T. har förvärfvat sig ett så stort
herravälde öfver sitt instrument att man med
rätta kallat honom "flöjtens Liszt". "I
sanning lägger han ock i dagen en
häpnadsväckande förmåga att aflocka det mindre
tacksamma instrumentet ej blott snabba

passager, kastningar och drillar, utan
äfven ett ekoartadt piano och en skenbar
flerstämmigliet, beroende på en mycket
hastig vexling mellan melodi och
figure-radt ackompagnement. En hväsande
embouchure och stundom mindre
renin-tonation äro dock olägenheter, som ej
ens T:s stora konst förmått fullständigt
aflägsna." Som tonsättare har T. varit
ytterst produktiv, i det han riktat
flöjtlitteraturen med icke mindre än 150 verk.

Thalberg, Sigismund, pianist, född i
Geneve 1812. Var naturlig son af furst
Moritz Dietrichstein och baronessan V.
Wetzlar. Han erhöll sin utbildning i
Wien under Sechter och Hummel. Hans
egentliga pianolärare, försäkrade han sjelf,
var" dock förste fagottisten vid
Wiener-operan. Femton år gammal var han
redan så skicklig pianist att han väckte
uppseende i privatcirklar. 1830 företog
han sin första konstresa genom Tysk*
land och beredde sig snart ett lysande
namn. 1835 tog han Paris med storm,
året derpå utkämpade han segrande
tvekampen med Liszt och genomreste nu i
triumf Belgien, Holland, England och
Eyssland. På försommaren 1847 anlände
han till Stockholm och gaf några
kon*-serter å Stora teatern samt blef s. å.
invald till ledamot af Musikaliska
akademien. 1855 besökte han Brasilien, 1856
Nordamerika, 1858 köpte han sig en villa
i Neapel, der han lefde i lugn och ro några
år. 1862 började han åter sitt rastlösa
konsertlif. Han styrde nu kosan till
Paris och London samt, 1863, ännu en gång
till Brasilien. Sedermera slog han sig
ner i Neapel, der han vistades till sin
död, 1871.

En specialitet hos T. voro de mellan
begge händerna delade ackordpassagerna,
hvilka omslöto melodien. Detta var
något nytt och väckte förvåning, helst T.
genom en skicklig pedalisering förstod
att på ett effektfullt sätt markera
melodien. Den stora publiken och till och med
pianisterna af facket trodde i början att
dessa konstycken voro hardt när omöjliga
att göra efter. Snart kom man dock un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free