Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvilken han gjorde bekantskap kort
efter sin ankomst till Italien och som
födde honom en dotter. Senare (1818)
förlofvade han sig med en skotsk dam, Miss
Mackenzie, men förlofningen blef icke af
lång varaktighet och han gifte sig aldrig.
1816 åtog sig mästaren att restaurera
de berömda gafvelfigurerna, som voro
funna vid Athenetemplet på Aegina och som
nu tillhöra glyptoteket i München; han
skilde sig från detta arbete på ett sätt,
som kanske mer än något annat vittnar
om hans ensamstående förtrolighet med
antik stil och uttryckssätt. 1819
fulländade han modellen till lejonmonumentet
vid Luzern, och reste derpå öfver Schweiz
och Tyskland till sitt fädernesland, som
han nu på 23 år ej hade återsett. Under
vägen mottogs han öfverallt med
festligheter och i hemmet täflade alla om att
hedra den store konstnären. Snart fick
han dock äfven i Köpenhamn en atelier
inredd och här började han arbeta på den
rad af kostbara arbeten, som voro bestälda
till fäderneslandet, framför allt till
hufvudstadens Vor Frue Kirke. Han
modellerade, förutom några byster af Fredrik VI,
hans drottning och andra medlemmar af
konungahuset, bland annat
kyrkorelieferna Kristi dop och nattvarden,
Kristusstatyer, apostlarne, dopengeln,
Johannesgruppen, samt relieffriserna Kristi gång till
Golgatha och Kristi intåg i Jerusalem,
hvilka konstverk nu alla pryda Frue
Kirke, utförda först efter hans återresa till
Rom. Denna anträdde han hösten 1820
och så snart han kommit tillbaka till
Rom, tog han itu med de kolossala
figurerna, utförde skisserna och modellerade
efter hand Kristus och ett par af
apostlarne; resten modellerades af hans
lärlingar och medhjelpare under hans ledning.
Under perioden från 1821—1838
tillkommo en mängd af Thorvaldsens
förnämsta alster, deribland, utom de redan
nämda, de stora monumenten öfver
Copernicus och furst Poniatowsky, bägge
modellerade 1823 och uppresta i Warschau,
Pius VII (1824 Peterskyrkan i Rom),
Gutenberg (1833, Mainz, Maximilian af
Bayern (1834 München), Conrad (1835, Napoli)
och Schiller (1835, Stuttgart) vidare
statyerna af furst Potocki (1822), Caroline
Amalie (1826), Byron (1830), dansösen
(1837), Vulkanus (1838) och slutligen
reliefer såsom Alexander antänder
Persepolis, Ganymedes och Hebe, Homerus
sjunger för grekerna, Hektors afsked och
Achilles och Briseïs. 1838 underskref han det
testamente, som insatte staden Köpenhamn
till hans hufvudarfvinge; enligt detta skulle
hans födelsestad efter hans död ega alla
hans konstverk, både hans och andra
mästares arbeten samt den största delen af
hans förmögenhet. Redan tidigare hade
man i fäderneslandet börjat samla
penningar till ett Thorvaldsens museum; detta
som är uppfördt af Bindesböll, blef dock
färdigt först 1848.
1838 kom största delen af hans verk
till Köpenhamn och samma år anlände
mästaren sjelf samt mottogs på redden med
storartade högtidligheter; kort derpå
firades hans hemkomst med en fest, der
skriftställare sådana som Oehlenschläger och
Grundtvig, Heiberg, Hertz och H. C.
Andersen täflade med hvarandra om att
sjunga hans lof. Under de följande åren
fulländade han relieffriserna till Frue
Kirke, flera mindre reliefer såsom Kristi dop,
Kristus i Emaus, julglädjen i himlen samt
statyerna Kristian IV, Thorvaldsen stödd
mot hoppet, Psyche med Amors pil och
Herkules. Vintrarne tillbragte han i
Köpenhamn, somrarne i allmänhet på
herrgården Nysö, der egaren hade bygt honom
en atelier; Italien besökte han likväl ånyo
1841—42.
Thorvaldsen dog plötsligt, under ett
besök på kgl. teatern, den 30 mars 1844;
i fyra år hvilade hans lik i Frue Kirke,
tills det kunde nedsättas i den murade
grafkammaren i museets gård.
Thorvaldsens biografi är utförligt
tecknad i J. M. Thieles stora verk. Den
senaste värdefulla och omfattande
undersökningen af hans konstnärliga betydelse
utgör hufvudafdelningen i Julius Langes:
Sergell och Thorvaldsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
