- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
623

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Way, Johan - Weiss, Max - Vela, Vincenzo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framställning, likväl utan större
konstnärligt djup i uppfattningen. 1828
besökte han Frankrike och England samt
lärde då konsten att bränna figurer i
glas (den gamla glasmålningen). 1831
nämdes W. till ritmästare vid Upsala
universitet, från hvilken befattning han
omkr. 1865 tog afsked. Under denna tid
utförde han de målade glasen i
gustavianska grafkoret, ordnade och
förtecknade universitetets tafvel saml ing,
renoverade en del taflor samt utgaf
"Lärobok i de tecknande konsternas första
grunder" (1842). Han bosatte sig sedan
i Stockholm, der han afled den 10 april
1873. Åtskilliga af hans bilder, B. C.
Höijer, Toll, Cardell, hafva litografierats.
Vegmann, Bertha, utmärkt dansk
porträttmålarinna, kom fem år gammal
med sina föräldrar till Köpenhamn från
Soglio i Schweiz, der hon föddes den
16 december 1847. Sin första vägledning
i konsten fick hon af ritläraren professor
F. F. Helsted och af F. C. Lund, men
vid en ålder af 20 år begaf hon sig till
Munchen, der hon studerade under
Lin-denschmit och Kurkbauer och uppehöll
sig der till 1880 med undantag af ett
års tid, som hon tillbragte i Florens.
Från början af 80-talet har hon åter
varit bosatt i Köpenhamn, der hon utstält
från 1873. 1880 fick hon på salongen i
Paris mention honorable och året derpå
medalj för ett damporträtt, det
sistnämda konstverket väckte 1882 stort
uppseende i Köpenhamn, der det hedrades
med utställningsmedaljen, en
hedersbetygelse som annars aldrig någonsin
kommit en qvinna till del. Det utmärkte
sig genom sprittande lif i uppfattningen,
präktig karaktäristik och virtuosmessigt
utförande. Ännu högre nådde
konstnärinnan likväl i porträttet af statsrådet
Melchior, 1884. Hon visade här ett så
afgjordt sinne för liniernas storhet och
skönhet, en så dugtigt utvecklad förmåga
i fråga om formen och en så sällsynt
koloristisk skicklighet att taflan redan i
derigenom hade häfdat sig en plats bland
de bästa i Norden utförda porträtt, till
och med om den icke genom sin klara
och uttömmande karaktärsskildring hade
stått så utomordentligt högt som den i
verkligheten giorde.

Weiss, Max, operasångare, kom till
I Stockholm med v. Ostens tyska
operasällskap. Var från den 1 april 1863 till den
1 juli J870 fäst vid den evenska operan.
"Han var en ganska god utilitet, utan att
egentligen vara något särskildt
framstående, hvarken som sångare eller som
skådespelare. Bäst torde man ihågkomma
honom som ’’den morske Achilles" i
Offen-bachs populära buffaoperett "Den sköna
Helena", en rol i hvilken han utmärkte sig
för mycken drastisk komik och der hans
brutna svenska tjenade till att ännu
skarpare framhålla det parodiska i den
framstälda figuren. Inom operans område
uppträdde han som Gessler i "Vilhelm
Tell", som Leporello i "Don Juan", som
Storinqvisitorn i "Afrikanskan", som
borgmästaren i "Czar och timmerman" m. fl.
roller. Efter sin afresa från Sverige var
han anstäld vid operan i Frankfurt; i
Dessau drabbades han, den 2 januari
1873, af det tragiska ödet att blifva
dödad af en svartsjuk äkta man — ett slut
som väl må kallas temligen oväntadt,
helst han i sin person väl icke
egentligen kunde sägas hafva något förföriskt
eller något som talade om anlag för
romantik. Hos oss gjorde han sig känd för
att vara en lustig, lefnadsglad, till sitt
yttre temligen burlesk, men i grund och
botten godmodig personlighet. I sin tjenst
var han alltid samvetsgrann och nitisk,
samt förfogade öfver en kraftfull och
duktig om också något rå stämma."

Vela, Vincenzo, italiensk bild huggare,
född i Ligornetto 1822, arbetade i sin
ungdom såsom ornamentsbildhuggare på
domen i Milano, blef sedan elev af
Caccia-tori i samma stad, deltog i 1848 års
fälttåg i Lombardiet och slog sig sedan ned
i Torino. Ett af hans tidigare arbeten
"Spartacus" vann 1855 medalj i Paris.
Efter denna följde "Harmonien", afsedd
för Donizettis grafmonument, gruppen
"Frankrike och Italien", gruppen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free