Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
idéer, så kunna vi också af den synliga skapelsen icke blott lära
känna skaparens tillvaro utan också hans allmakt, majestät, vishet
och godhet. Vi kunna så att säga i skapelsen läsa de tankar,
hvilka den Evige där förkroppsligat. Det är den naturliga
uppenbarelsen, som är tillgänglig icke blott för den kristne utan för hvarje
människa. Hvarje sådan utan undantag kan läsa den Eviges tankar
i naturens stora, öppna bok.
Därjemte gifves det ock en öfvernaturlig uppenbarelse. Liksom
en åskådare af Rafaels konstverk, äfven med det mest öfvade öga,
skulle blott ofullkomligt och aningsvis uppfatta denne konstnär och först
genom ett personligt umgänge eller en uttömmande lefnadsbeskrifning
få en allsidig kännedom om honom, så förmår heller ingen att af
skapelsen, huru högt hon än förtäljer Guds härlighet, fatta det fulla
djupet och storheten hos den oändlige. Fördenskull har Gud af fri
nedlåtande kärlek velat till den naturliga uppenbarelsen foga en
öfvernaturlig, i det han genom profeterna och till sist genom sin enfödde
Son öppnar för oss sitt gudomsdjup och tillika kallar oss genom sin
nåd till en högre, innerligare lifsgemenskap med sig.
Denna öfvernaturliga uppenbarelse omstörtar ingalunda den
naturliga uppenbarelsens sanningar. Hvad som en gång är
sanning, kan aldrig blifva falskt. Utan hon fastare innesluter dem alla
och går vida utöfver dem, i det hon innehåller mycket, som vi
genom betraktande af skapelsen aldrig skulle inhemta eller åtminstone
endast ofullkomligt, osäkert eller bemängdt med villfarelser.
Dessa båda Guds uppenbarelser kunna aldrig absolut motsäga
hvarandra, lika litet som satserna i den lägre och högre matematiken.
Står det en gång fast, att Gud, den sannfärdige, har uppenbarat en
sanning, så är det höjdt öfver allt tvifvel, att hvarje resultat, till
hvilket moralfilosofien eller en naturlig vetenskap skenbart leder i
öppen strid mot denna sanning, är ohållbart och falskt. Den som
vill försvara motsatsen, måste antingen antaga att Gud låter bedraga
sig och andra eller ock att den ena sanningen kan motsäga den
andra, att alltså Gud icke är den yttersta grunden och urkällan för all
sanning.
Må ingen säga, att det strider mot den fria vetenskapens
värdighet att i sina forskningar röna inflytelse af uppenbarelsen. Lika
litet som det hör till den fria viljans väsen eller till fullkomligheten
att kunna synda, lika litet hör till vetenskapens sanna frihet och
väsen möjligheten att falla i alla slags villfarelser. Vetenskapen
söker blott sanningen. Är det nu mot hennes värdighet att i sina
forskningar hålla sig till vissa grundsatser, hvilka hon själf icke upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
