Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - D) Den vetenskapliga metoden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
svagat de privilegierade klassernas makt och sålunda lagt friheten på
en säkrare grund, kväst furstars despotism, tyglat adelns öfvermod
och till och med minskat prästerskapets fördomar. Med ett ord, det
är denna anda, som skingrat den gamla tidens tre grundvillfarelser,
dessa villfarelser, som gjorde folket i politiken allt för tillitsfullt, i
vetenskapen allt för lättroget och i religionen allt för ofördragsamt.
H. T. Buckle, Civilisationens historia i England, Öfv. af Ålund, 1: 2ål.
4.
Om en människa, af vördnad för den tro, som i barndomen
eller sedermera genom öfvertalande blifvit i henne inplantad,
undertrycker eller slår bort hvarje tvifvel, som därom kan uppstå i hennes
själ, och sorgfälligt undviker läsandet af sådana böcker och umgänget
med sådana människor, hvilka ställa i tvifvel eller undersöka
densamma, samt håller sådana frågor för irreligiösa, som icke gerna
kunna uppkastas utan att störa henne, då är den människans lif en
stor försyndelse mot mänskligheten.
I detta afseende finnes ett uttalande af Milton:
"En människa kan vara en kättare i sanningen; och om han tror
någonting bara därför att hans pastor så säger eller kyrkan så
bestämmer utan att känna andra grunder, så blir dock, äfven om hans tro
är sann, själfva sanningen som han äger, hans kätteri/
Och ett annat af Coleridge:
"Den, som begynner med att mera älska kristendomen än
sanningen, skall fortsätta med att älska sin sekt eller kyrka mera än
kristendomen och sluta med att mera än allt älska sig själf."
William Kingdom Clifford: WahrhaftigTceit, tysk öfv. af L. v. Gizycki.
D. Den vetenskapliga metoden.
1.
Vetenskapens metod är det sunda förnuftets metod.
Enligt min åsikt är vetenskapen ingenting annat än det
uppfostrade och organiserade mänskliga förnuftet och skiljer sig från
detta ungefär som en veteran från en rekryt. Och vetenskapen»
metoder skilja sig från det sunda förnuftets ungefär som fäktarens
skolade utfall från vildens sätt att svänga sin klubba. I båda fallen
är den ursprungliga kraften densamma och kanske äger den olärde
vilden den muskulösare armen. Den reela fördelen ligger i soldatens
skarpare och finare vapen, i den öfvade blick, som snabbt uppfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
