- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
34

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34
tänderna på det gnagande saravetet. Hans fördömda hjärta ropar
befallande till hans förnuft: "tig och säg mig ingenting vidare om
den helige Gudens vrede. Ansträng heldre alla dina krafter att
bevisa mig att det utanför oss icke gifves någon Gud!" Och förnuftet
går till arbetet, emedan viljan så bjuder och uppgiften synes
smickrande. Men huru begynner man ett så förtvifladt företag? Jag vill
söka klargöra det.
Du har väl ofta sett på gator och offentliga platser huru barn
i lerkrukor eller sandgropar röra tillsamman jord, sand och lösa ämnen
af hvarjehanda slag för att däraf göra hus, djur, människor, kärlr
kakor m. m. Hafva de icke därmed ögonskenligen bevisat, att de
ganska väl kunna lefva fader och moder förutan? Anblicken häraf
var för vissa lärda ett riktigt ljus från himmelen. Liksom en gång
den store Arkimedes lupo de hem och utropa: jag har det, jag har
det. De togo världsrymden för ett lerkäril, som ännu lyckligtvis var
stort nog; däri kastade de urstoffet till alla ting; så rörde de omkring,
kors och tvärs, tills alla ting voro färdiga och sköna som om den
gode Guden själf hade gjort dem. Då var det bevisadt, att man
ingen Gud behöfver, och den som ännu tror på honom är en
enfaldig och obildad människa.
Pio Nono Encyclica 1864.
2.
Darwins religiösa åskådning.
a.
Ur Darwins själfbiografi, af år 1876.
Under dessa två år kom jag att mycket tänka öfver religionen.
Då jag var ombord å Beagle, var jag ganska ortodox och jag
minnes att jag därför blef beledd af flere officerare, som dock själfva
voro ortodoxe, emedan jag citerat bibeln som en högsta auktoritet i
en moralisk discurs. Jag förmodar, att det var åt denna nya
bevisföring de roade sig. Men vid denna tid, 1836—39, kom jag
småningom att inse att det gamla testamentet icke eger större rått till
trovärdighet än hinduernas heliga skrifter. Den frågan framträdde
ofta för min själ och lät sig icke afvisa — är det sannolikt, att om
Gud ville gifva hinduen en uppenbarelse, han skulle binda den vid
tron på Yischnu, Siva o. s. v. liksom kristendomen är bunden vid
det gamla testamentet? Detta syntes mig otroligt. Och när jag
eftersinnade, att de klaraste bevis skulle kräfvas för att låta en
människa med sundt förnuft tro på de under, på hvilka kristendomen
hvilar; att ju mera vi lära känna naturlagarne desto otroligare blifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free