Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - B) Vetandets otillräcklighet leder till tro - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
lämnat mig tydliga bevis på denna sin vilja. — Jå, detta har han
också gjort. Det är endast du själf, sorp icke ser, icke ger akt på
dem. Men sök då åtminstone att göra det: Det lönar i sanning
mödan.
Pascal: Tankar, Öfv. af Modin.
6.
Skulle man ock misstaga sig i sin tro på kristendomens
sanning, vore ju dock ingen stor skada skedd. Men om man tvärtom
skulle misstaga sig just i sina tvifvel på dess sanning — hvilken
olycka!
Pascal: Tankar, Öfv. af Modin.
B. Vetandets otillräcklighet leder till tro.
I.
Sokrates orn naturforskningen.
Äfven sökte han för sina lärjungar uppdraga vissa gränser, inom
hvilka en person med den rätta bildningen borde vara hemmastadd
I hvarje särskildt ämne. Bör att genast härpå anföra ett exempel,
sade han, att man borde inhämta så mycket af geometrien, att man
blefve i stånd att vid förefallande behof med iakttagande af riktiga
mått kunna mottaga eller öfverlämna eller dela ett jordstycke eller
lämna ifrån sig ett verkstäldt arbete. Men detta, menade han, vore
«å lätt att lära, att den som uppmärksamt åsåge en mätning både
kunde veta, hur stort det ifrågavarande jordstycket vore, och gå
därifrån med vunnen kunskap orn sättet att verkställa en mätning.
Däremot gillade han icke, att man lärde geometri ända till kunskap
om de svårfattliga figurerna; ty han sade sig icke kunna inse,
hvartill denna kunskap vore nyttig. Dock var han själf däri icke
obevandrad; men han påstod, att dessa studier vore tillräckliga att
upptaga ett helt människolif och att de hindrade från att inhämta många
andra kunskaper, som kunde vara till nytta. Han tillrådde äfven,
att man skaffade sig kunskap i astronomien, dock endast så mycket,
som behöfdes för att kunna bestämma tiden för natt, månad och år,
för en resas, en seglings eller en vakttjänsts skull och för att, med
afseende på alla andra förrättningar, som påkomma hvarje natt,
månad eller år, kunna begagna sig af vissa tecken, i det man medels1
dessa kan noggrannt bestämma de nämnda tidernas inträffande. Och
äfven denna kunskap vore lätt att inhämta af nattjägare, skeppare
och många andra, som lägga sig vinn om att känna dessa saker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
