Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - b) Spekulativ-empirisk uppfattning - 3 - 4. Fordringar på en naturlig förklaring af företeelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
lys, i samma formel fatta de största himlakroppars rörelser och den
lättaste atoms, intet skulle vara honom ovisst och det förflutna
liksom framtiden vore för hans blick såsom närvarande. Det mänskliga
förståndet erbjuder, i den fulländning det förstått gifva astronomien,
en svag bild af en sådan ande.
Hennes upptäckter på mekanikens och geometriens områden
samt beträffande tyngdlagen hafva satt henne i stånd att fatta
världssystemets förgångna och kommande tillstånd under samma analytiska
formel. I det hon använde samma metod på några andra
kunskapsobjekt, har hon lyckats återföra tilldragelserna till allmänna lagar
och att förutse sådana, som måste af vissa gifna omständigheter
framgå. Alla hennes ansträngningar vid utforskandet af sanningen
syfta på att ofördröjligen närma henne denna insikt, som vi ofvan
skildrat, men i hvilken alltjämt så oändligt mycket kommer att fattas.
På denna för människosläktet egendomliga sträfvan beror dess
öfverlägsenhet öfver djuren, och fortskridandet på detta område åtskiljer
folken och århundradena samt utgör deras sanna ära.
Laplace. Essai pJiilos. IV.
4.
Fordringar på en naturlig förklaring af företeelserna.
Fenomen, hvilkas naturliga orsaker äro okända, pläga
förklaras genom öfvernaturliga.
Då i början de naturliga orsakerna till nästan alla fenomen,
regnets, jordbäfningens, åskans, sjukdomarnes, äro okända, så
tillskrifvas alla dessa företeelser öfvernaturliga orsaker, gudomligheter,
andar, metafysiska entiteter. Icke molnen gifva regn, utan Zeus.
Jorden bäfvar, när Jupiter skakar sitt hufvud, eller, såsom många
folkslag säga, när en Gud flyttar jorden öfver från den ena skuldran
till den andra. Åskan är en gud eller en gudomlig röst eller en guds
andedräkt. I Littauen gick bonden under åskväder ut på sin åker
med ett stycke fläsk och bad: "Bog Perkun, slå inte ned på mina
ägor; jag vill gifva dig detta stycke fläsk". I Frankrike säger man
ännu denna dag: le bruit est si fort, qu’on n’entend pas Dieu tonner.
Död och sjukdom förorsakas af andar. Hos dajakerna på
Borneo är uttrycket "vara slagen af en ande" liktydigt med att vara
sjuk. I enlighet med denna tro äro de första läkarne präster. Hos
bodos och dimals i Nord Ostindien stilla prästerna den vreda
sjukdomsanden genom offret af ett svin. Prästen, säger Ellis i sin
beskrifning öfver Polynesien, är vid sjukdomstillfällen en viktigare person
än läkaren, och anropandet af någon gudom träder i stället för me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
