Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - b) Spekulativ-empirisk uppfattning - 10. Animism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
besjälad, hvilken tro i sin högsta form leder till personifikation. Denna
hvarken sällsporda eller hypotetiska böjelse hos den mänskliga anden
är oupplösligt förenad med detta primitiva andliga tillstånd, under
hvilket människan upptäcker en lefvande och personlig viljas
verksamhet bakom hvarje företeelse i världen.
För de lågt stående folkslagen blifva sol och stjärnor, träd och
floder, vind och moln personliga, besjälade väsen, hvilka föra ett lif
i analogi med människornas och djurens och utföra vissa uppgifter
inom universum med tillhjälp af sina lemmar såsom djuren eller
medels sinnrika verktyg såsom människorna. Eller ock synas dem
naturföremålen endast som ett instrument eller material, bakom
hvilket döljer sig något slags underbart, halft mänskligt väsen, som
handterar detsamma eller däri inblåser sin ande. Den basis, på
hvilken sådana idéer uppbyggas, är icke att hänföra blott till poetisk
fantasi och omklädda metaforer. De hvila på en rå naturfilosofi,
som visserligen var naiv och omogen, men tankerik, konsekvent och
alltigenom uppriktigt och allvarsamt menad.
På det att icke tilläfventyrs någon läsare, för hvilken detta ämne
är nytt, må tro, att en modärn filosofisk fiktion ligger härunder, eller
att denna de lägre racernas uppfattning är ett poetiskt talesätt, vilja
vi underkasta denna lära, att allt i universum är besjäladt, en
omedelbart bevisande pröfning. T. o. m. i civiliserade länder möter oss
denna tro såsom barnets tidigaste uppfattning af den yttre världen,,
och det är ingalunda svårt att iakttaga, hvaraf detta kommer sig.
Det första, barnen uppfatta, är mänskliga varelser, förnämligast sitt
eget jag, hvarför de också i sin föreställning om liflösa ting och
föremål utrusta dessa med mänskliga egenskaper, föreställa sig t. ex.
att stolar och käppar och trähästar besitta samma slags personliga
vilja som ammor, barn och kattor. Så göra små barn der första
lärospånen i mytologi, i det de komma på den tanken att såsom
Cosette med sin docka "se figurer que quelque chose est quelquhin";
att detta barnsliga åskådningssätt under uppfostran åter måste
lämnas, visar, huru primitivt det är. T. o. m. hos vuxna civiliserade
européer är såsom Grote träffande anmärker, ögonblickets
uppbrus-ning ofta tillräcklig att öfvervinna den ingrodda vanan och t. o. m.
en intelligent människa kan i ett ögonblick af öfverväldigande smärta
drifvas att sparka och slå det liflösa föremål, som orsakat
svedan. I sådana fall representerar vilden barnets ståndpunkt. Den
vilde infödingen i Brasilien slår den sten, öfver hvilken han snafvatr
eller den pil, som sårat honom. Sådana föreställningar låta spåra
sig genom hela historiens gång icke blott i ögonblickliga utbrott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
