Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - b) Spekulativ-empirisk uppfattning - 13. Människans härstamning enligt Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
13.
Människans härstamning enligt Darwin.
Den hufvudsakliga slutsats, hvartill jag kommit i detta arbete,
och som nu omfattas af många naturforskare, hvilka äro väl
kompetenta att bilda sig ett sundt omdöme, är den, att människan
härleder sig från någon mindre högt organiserad form. De grunder^
hvarpå denna slutsats hvilar, skola aldrig rubbas, ty den nära
likheten mellan människan och de lägre djuren i embryonal utveckling*
äfvensom i otaliga byggnads- och konstitutionsförhållanden både af
stor och af den simplaste betydelse, de rudiment, som hon äger kvar,
och de abnorma fall af återgång, hvilka hon tillfälligtvis är
underkastad, äro faktiska företeelser, som icke kunna bestridas. De hafva
länge varit kända, men ända till helt nyligen icke sagt oss något
om människans ursprung. Nu, då de skådas i ljuset af vår kunskap
om hela den organiska världen, är deras betydelse omisskänlig.
Utvecklingens stora princip framstår tydlig och fast, då dessa grupper
och fakta betraktas i förening med andra, t. ex. de ömsesidiga
afft-niteterna mellan medlemmarne af samma grupp, deras geografiska
fördelning i förflutna och närvarande tider samt deras geologiska
ordningsföljd. Det är icke troligt, att alla dessa fakta skulle kunna
tala osannt. Den, som icke är nöjd med att i likhet med en vilde
betrakta naturföreteelserna såsom icke stående i någon förbindelse
med hvarandra, kan icke längre tro, att människan är resultatet af
en särskild skapelseakt. Han skall nödgas medgifva, att den nära
likheten mellan människans embryo och t. ex. en hunds, hennes
skalles, lemmars och hela kropps byggnad, oberoende af det bruk,
hvartill delarne kunna vara bestämda, efter samma plan som hos öfriga
däggdjur, det tillfälliga återuppträdandet af åtskilliga bildningar, t. ex»
af flere olika muskler, hvilka människan icke normalt äger, men
hvilka äro vanliga hos Quadrumana, och en mängd analoga fakta, alla
på det tydligaste sätt hänvisa till den slutsatsen, att människani
förening med andra däggdjur härstammar från en gemensam stamform.
Den största svårighet, som företer sig, då vi drifvas till
ofvannämnda slutsats om människans ursprung, är den höga grad af
intellektuel kraft och moraliska anlag, som hon har uppnått. Men
hvar och en, som medgifver utvecklingens allmänna princip, måste
inse, att de högre djurens själsförmögenheter, hvilka till arten äro
desamma som hos människan, ehuru de äro så olika till graden, äga
förmåga att] utvecklas. Så är afståndet ofantligt mellan
själsförmögenheterna hos en af de högre aporna och hos en fisk eller mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
