- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
130

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - V. Människan och den gudomliga världsstyrelsen - B) Teleologisk uppfattning af historien - 1. De historiska händelsernas ledning af Försynen - 2. Försynen i historien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130
henne åter till pris åt hennes okunnighet, bländar henne och störtar
henne och bringar henne i motsägelse mot sig själf. Hon förvirras,
hon invecklar sig i sina egna spetsfundigheter, och hennes
försiktighetsmått blifva henne till snaror. Genom detta medel fullbordar
Gud sina fruktansvärda domar i enlighet med sina ofelbara evigt
rättfärdiga lagar. Det är Han, som förbereder verkningarna af de
mest aflägsna orsaker och utför dessa stora slag, hvilkas följder
sträcka sig så vida. När han vill förlossa de elända och omstörta
de rika, då härskar fullständig svaghet och oordning i
rådsförsam-lingarne. Det en gång så visa Egypten famlar som en drucken,
bedöfvadt och vacklande, emedan Herren har utgjutit galenskapens
ande öfver dess rådsförsamling. Det vet icke mera, hvad det gör,
det är ute med det. Men må människorna härvid icke bedraga sig.
Gud förer, om så behagar honom, den förvirrade anden åter på rätta
vägen, och densamme, som hånade den andres förblindelse, råkar
själf i ännu djupare mörker utan att det ofta behöfves till hans
förblindelse något annat än långvarigheten af hans egen framgång. Så
är alltså Gud härskaren öfver alla folk. Må vi icke längre tala om
tillfälligheten eller lyckan eller må vi tala därom såsom om ord,
under hvilka vi dölja vår okunnighet. Det som för våra sväfvande
begrepp är en tillfällighet, det är en väl ordnad plan i den Högstes
råd, i Hans, hvilken innesluter alla orsaker och alla följder inom en
och samma plan. På detta sätt tjänar allt samma ändamål, och
blott emedan vi icke förstå det hela, tro vi oss upptäcka en blind
slump eller oregelmässighet i de enskilda händelserna.
Bossuet, Discours sur Vliistoire universelle, I.
2.
Försynen i historien.
Här uppträda folkslag och släkten af dödliga, alla lika
nödvändiga för historiens fullständighet, men lika som enskilda människor
af det mest olika värde måste bestå bredvid hvarandra, sammalunda
ock folkslag, skilda från hvarandra i afseende på betydelse och värde.
Somliga beundransvärda och anderika med ett oändligt
verksamhets-fält framför sig och hvilkas verkningar genomtränga hvarje rum och
trotsa hvarje tid. Andra eländiga och obetydliga, blott bestämda till
att på ett egendomligt sätt nyansera en särskild form af lifvet eller
sarnlefnaden, blott mäktiga att alstra en tanke, ett enda begrepp,
och sedan skyndande till undergång, på det att hvad som frambragte
deras kraftigaste växt, måtte kunna inympas på ett annat folk.
Såsom den vegetabiliska naturen genom hela arters undergång och ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free