- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
136

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - V. Människan och den gudomliga världsstyrelsen - B) Teleologisk uppfattning af historien - 5. Historiens mål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136
sonligheten och personlighetsrikets utveckling och framgång. Det är
en ständigt på nytt återkommande illusion, att historiens mål först
och främst ligger i Utvärtes tillstånd, författningar och inrättningar^
i stället för i människan själf ("Guds rike är invärtes i eder77),
hvarvid man alltid glömmer, att det Utvärtes fullkomliga först kommer,,
när det inre har mognat härför. Det är en härmed sammanhängande
illusion, att människorna äro till för de verks skull, som de
frambringa, likasom om världen vore för mer än människorna själfva,
och likasom det endast vore vår mission att frambringa verk
utanför oss, då likväl hvar och en af oss är kallad till Guds rike. Gud
vill icke blott hafva verk och gärningar; Han vill först och främst
hafva helgade, till allt godt dugliga vordna människor. Alla
mänskliga gärningar och verk, alla händelser och öden i den enskiltes lif,
alla världshistoriska omhvälfningar äro i sista betydelse endast medel,
stoff och ämne, hvaraf och hvarmed de mänskliga personligheterna
skola bygga, bilda och bereda sig sin andeligt-psykiska kropp, sin
oförgängliga egendom; äro medel icke blott för individen, utan för
hela mänsklighetens mognad för det tillkommande riket. De
mänskliga samfundsordningarne, familjen, staten och själfva kyrkan till sin
jordiska gestalt, äro endast timliga former, som skola nedbrytas, när
det fullkomliga kommer. Såsom jordiska former äro de typer, som
peka hän på det tillkommande goda. Gud vill hafva ett tempel af
lefvande stenar, ett tempel, som fördoldt växer genom tiderna, och
hvilket först skall framstråla i en oförgänglig härlighet och glans,
när denna världens väsende förgås, när dagen kommer. Att vi i
ordets fulla betydelse icke skola endast vara blinda verktyg, utan
Guds medarbetare på tempelbyggnaden — det är vår högsta jordiska
bestämmelse.
H. Martensen, Etik, Den allm. delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free