Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - I. Allmänna betraktelser - 12. Om det gifves folk utan religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
skepliga ceremonier, som rned bestämdhet hänvisa på öfversinliga
makter, aldrig felas, utan fastmer väcka förvåning genom den
omfattning, hvari de utöfvas och den vikt man lägger vid dem. Vi
anmärka’ blott såsom exempel, att invånarna på Arruöarna, hvilka
enligt uppgift aldrig någonsin hörde talas något hvarken om Gud
eller om ett tillkommande lif och icke heller plägade anropa något
väsen om hjälp i nöden, dock äga utskurna människo- och djurbilder,
som skola skydda deras hus för onda andar; att de visserligen föga
bekanta invånarne på Baschi öarna, hos hvilka Dampier icke kunde
upptäcka ett spår af religiösa föreställningar, alla öfvergifva sina
sjuka och tillsluta sorgfälligt det hus, hvari de ligga, ett förfarande,
som utan tvifvel liksom i många liknande fall måste tydas såsom
en tro på onda andar, som bemäktiga sig den sjuke. Dajaks,
synnerligen de som bo vid Lundufloden i nordöstra delen af Borneo,
hafva hvarken präster eller tempel, hvarken gudabilder eller
gudstjänst, hvaremot järtecken och augurer icke fattas dem; äfvenledes
hafva spår af gammalhinduisk kult påträffats bland dem. På Nya
Caledonien har man lika litet kunnat upptäcka gudabilder eller någon
bestämd kult, men väl hafva invånarne sina tabus, besvärjelser,
trolldomsläkare o. dyl. Andersson har äfven bland Ovambos icke kunnat
finna något, som föranleder att sluta till en religiös tro, utan mycket
riktigt anmärker han däröfver, att äfven dessa icke kunna vara utan
en tro på en osynlig makt och en aning därom, "att, det man ser
med ögonen, icke är allt."
På gudar i den bemärkelse, de civiliserade folken taga detta
ord, på högre väsen, som utrustade med öfvermänsklig makt och
insigt styra världen efter sin vilja, tro emellertid långt ifrån alla folk.
Men förstår man med religiös tro blott öfvertygelsen om tillvaron af
mestadels osynliga, hemlighetsfulla makter, hvilkas vilja förmår
öfver allt och på det mångfaldigaste sätt ingripa i naturens
verksamhet, så att människan och hennes öde ytterst är beroende af deras
gunst, så kunna vi påstå, att hvarje folk har en viss religion. Det
kan. icke förnekas, att hos folk på lägsta bildningsgrad denna religion
i grunden icke är något annat än mestadels en mycket omfattande
tro på spöken, men man får därför icke misskänna det religiösa
element, som otvifvelaktigt finnes däri.
Waitz, Antliropologie der Natitrvölker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
