- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
154

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - I. Allmänna betraktelser - 20. Religionens svårigheter - 21. Tro och Religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154
vid alla världars medelpunkt och ursprung, jå för ett skapadt ting,
hvilket det ock må vara, måste det finnas och kommer alltid att
finnas ogenomträngliga svårigheter och mörker; detta är en lag i vår
natur. Det är därföre ej tillbörligt att söka uppställa ett
religionssystem, som vore helt och hållet befriadt från all dunkelhet och
ofattlighet. Man skall aldrig finna något sådant; det finnes ej till för oss,
och, jag vågar säga, ej en gång för själfva änglarne. Vi måste nöja
oss med att omfatta det, som ägande för sig de bästa bevisen,
ställer i vår väg de minsta och lättast öfvervunna svårigheterna. Lägg
därför väl märke till detta, min käre vän. Den kristna trosläran har
svårigheter, det är sannt; men den har likväl ojämförligt färre
sådana än otron, och blotta förnuftet skulle kunna göra mig till kristen,
alldenstund jag, för att förkasta evangelium, måste göra mig skyldig
till lättrogenhet, hvaraf jag dock ej känner mig mäktig.
A. Monod: Lucile.
21.
Tro och Religion.
Tro och religion äro begrepp så besläktade, att man väl
öfverallt, så länge religion funnits, nyttjat dessa uttryck om hvarannan
för att beteckna det samma. Ty hvad är tro, om ej en sanning f or
känslan? Och hvad är åter religion? Det samma — så vida den
nämligen skall skiljas från blott vetenskap; och den är ju tydligen
något helt annat än vetenskap? Är sanningen i religionen trodd, i
vetenskapen insedd, så följer att de i detta afseende äro hvarandras
motsats, och att denna motsats strängast skall yttra sig hos all
vetenskaps högsta representant, hos filosofien. Hennes första steg är
protest mot all auktoritet, och förklaring att hon ej af någonting vill
tillåta undersökningens fullkomliga frihet att inskränkas. Om den
därigenom tycks sätta religionens sanning på spel, så är däremot
principen för allt filosoferande kärlek till det gudomliga, eller den
lefvande tanken, att förnuftet själft till sitt väsende är en stråle af dess
ljus; och allt dess bemödande på filosofiens bana visar blott olika
försök att ur denna synpunkt lära känna sig själft och sitt ursprung.
Man ser således att den endast själfständigt syftar till samma mål
som religionen på sitt redan innehar, och skulle kunna säga att, om
religionen stöder sig vid uppenbarelsen af en gudomlig lära,
filosofien ej är annat än människans beständiga bemödande att för sig
själf förklara och uppenbara denna uppenbarelse *).
E. G. Geijer: Om falsk och sann upplysning.
*) Att religionen, för sig själf betraktad, hvarken har funnits eller
någonsin kan finnas annorlunda än såsom grundad på uppenbarelse, är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free