Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - II. Polyteism - C) Renare filosofiska åskådningar - 7. Hymn till Zeus - 8 - 9 - 10 - 11 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Därför, o Zeus, clu blixtens Gud, du lyckans och molnens,
tag från mänskans blick den olycksaliga villan,
skingra molnen och gif henne del af den himmelska vishet,
hvarmed världen du styr i förbund med den heliga Dika,
att de dödliga må dig vedergälla med ära
och besjunga ditt verk som det höfves dödliga läppar.
Skönare lott ej gifs för mänskor och gudar än prisa
åter och åter den heliga lag, som världar behärskar.
Kleanthes. Bearb, af E. Evers.
Den första gudsdyrkan är att tro att det finnes gudar.
Seneca, Epist.
9.
Ingen förnuftig människa är rädd för gudarne; ty det är
dåraktigt att vara rädd för det som bringar välsignelse, och ingen
människa älskar den, som han rädes.
Därsammastädes.
10.
Att hela anordningen med stjärnorna och denna himmelens stora
prakt, skulle frambringats af kroppar, som tillfälligt och planlöst
röra sig i olika riktningar, för hvem, som är vid sina sinnens bruk,
skulle detta synas troligt? Eller kunde väl en andra natur, som ingen
del har i förnuftet eller förståndet, frambringa det, som icke blott
behöfde förnuftet för att uppstå, utan hvars beskaffenhet icke en
gång kan begripas utan det högsta förnuftet.
Cicero, De natura Deorum.
11.
Hvad kan nämligen ligga i så öppen dager och vara så
ögon-skenligt, så ofta vi blicka upp till himmelen och betrakta hvad där
finnes, än att det gifves en rådande makt, full af högsta förstånd,
af hvilken allt styres?
Därsammastädes.
12.
Ett ytterligare bevis, som man här plägar anföra, hvarför man
måste tro på gudarnes tillvaro, synes likaledes vara ovederläggligt,
nämligen att intet folk är så rått, ingen i hela världen är så
omänsklig, som icke gripits af tron på gudarne. Många tänka intet godt
om gudarne. Detta plägar ett förvildadt tänkesätt föra med sig —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
