- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
249

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kristliga monoteismen - I. Kristlig uppfattning af gudomen - 12. Läran om försoningen - 13. Försoningslidandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249
men det är du, som sett kärleken stråla i oförliknelig glans, ocb
den blick, som pejlar världarnas oändliga djup, kan däri icke spana
någonting större och härligare än offerdöden på korset". Om alla
kroppar, alla andar tillsammans icke kunna uppväga en enda yttring
af kärlek, hvad skulle man väl då kunna tänka sig i tid eller rurn,
som vore större än kärleken, sådan den uppenbarades på Golgatha?
Detta fattar ju hvarje kristen, äfven den okunnigaste, den
ringaste, den ödmjukaste. Väl är det icke alltid så, att han tänker öfver
sina intryck eller gör sig reda för dem på ett fullt medvetet sätt,,
men en säker instinkt är här hans ledstjärna. Han läser
lidandeshistorien, han ställer sig inför korset, han möter och känner där en
kärlek, som omsluter och genomtränger honom, och denna samma
lära, som förödmjukar honom genom att blotta hans ovärdighet,
uppenbarar för honom på samma gång hans sanna värde. Såsom
föremål för en sådan kärlek känner han, att han bör och kan
besvara den; huru skulle han väl då kunna anse sig för en onyttig
varelse? Gud har återlöst honom, Gud vill göra honom delaktig af
en evig härlighet; i det medvetandet vinner han kraft att för alltid
öfvervinna alla anfäktelser af tviflets ande, som vill förkrossa honom
genom att intala honom, att han är ett intet.
Eugene Bersier.
13.
Försoningslidandet.
Har du någonsin tänkt därpå, huru mycket det lides i världen?
Om så icke är, så besinna det nu. Du må med din tanke fästa dig
vid hvilket som hälst af de ögonblick, som hvarje timme i tusental
ila förbi dig: i hvart och ett af dessa ögonblick är det någon
människa, som håller på att dö, och någon människa, som köper sin
väntade modersglädje med våldsamma kval, för att icke tala om allt
hvad djuren lida af liknande skäl, och allt hvad alla lefvande
varelser måste lida mellan sin jordiska tillvaros begynnelse och slut.
Hvar är nu enligt skriften källan till all denna nöd?
Skriftensätter allt lidande i sammanhang med synden och såsom
uppkommet genom störandet af ett ursprungligt paradisiskt tillstånd.
Lidandet kan icke ingå i tillvarelsens ursprungliga eller innersta
mening. En mening ligger det visst i den tanken, som talar om att
gå genom lidande till härlighet, till och med en mycket tilltalande
mening, när det nu en gång är så, att lidandet finnes; men såsom
en första och ursprungliga mening skulle denna tanke innebära en
oförklarlig grymhet och därmed en stor omening. Likaledes är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free