Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kristliga monoteismen - I. Kristlig uppfattning af gudomen - 14. Trosbekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
är flödet, skildt från källan,
är väsenlöst, — ondt därför blott,
att det är ett förnekadt godt.
Den enda smärta, enda nöd
är att sin källa mista,
att törsta lif och dricka död,
att, helgjord, sönderbrista,
att, född odödlig, sina ut
i det förgängligas minut.
Hvad tvistar du om mått och färg
uppå den staf dig stöder?
Vill d a med tron förflytta berg
och dömer dina bröder?
Läs om Guds bud! I Kristi tro
är kärleken dess a och o.
Och säger du: vår jord är blott
ett sandkorn bland myriader,
hvad är väl stort, hvad är väl smått
för alla väsens Fader?
För Honom är den minste störst,
den förste sist, den siste först.
Treenighet? Med kropp och själ
och ande, odelbara,
har Gud dig skapat en och hel
att hans beläte vara.
Så enkelt tredelt speglar sig
urbildens enhet ock i dig.
Och så, fastän oändligt högt
utöfver tankens sferer,
är allt hvad mänskoanden sökt
i Gudomens mystérer,
så enkelt, som ett barn förstår,
så högt, som himlen icke når.
Gå till Guds ord! Sök källans ljus!
Vi villas bort i skenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
