Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kristliga monoteismen - II. Bön och religiositet - 16. Hesiodos’ råd - 17. Ljufva nejder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
16.
Hesiodos’ råd.
Bön med lyfta händer är ej nog,
landtman, då du ber för jordens gröda.
Bed med handen på din plog!
Då välsignar bönens kraft din möda.
F. Rydberg, Dikter.
17.
Ljufva nejder.
Du, Herre, är min tillflykt,
du, Herre, är min Gud.
Allt annat jag ej aktar
och intet eftertraktar
förutom dig, min tillflykt,
min Herre och min Gud.
De heliga på jorden,
de härliga hos Grud
i dig allena gladas,
och intet, intet rädas
de heliga på jorden,
de härliga hos Gud.
Ack, stora vedermödor
ske dem, som gäcka Gud.
Jag deras dryck ej dricke,
till deras lust ej blicke,
ty stora vedermödor
ske dem, som gäcka Gud.
Men sälla de, som hafva
sitt arf, sitt allt i Gud.
Midt ibland jordens fejder
de bo i sköna nejder,
de lyckliga som hafva
sitt arf, sitt allt i Gud.
Han sina råd mig gifver,
mitt hjärtas store Gud,
mig stöder, när jag dignar,
om natten mig välsignar
och hulda råd mig gifver,
mitt hjärtas store Gud.
Därför jag glad mig lämnar
med kropp och själ åt Gud.
Förgängelsen ej hinner,
ej grafven öfvervinner
Guds helige, som lämnar
sin kropp och själ åt Gud.
Du lifvets väg mig visar
ur dödens land, min Gud,
till dig, där alla fromma
i evig glädje blomma,
där nådelig du visar
ditt anlete, min Gud!
E. Evers: Davids psalmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
