Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationela moralen - VI. Fornnordisk moral - VII. Forntyska tänkespråk - 1. Gud - 2. De maktägande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
Laster och dygder
de dödliges söner
blandade i bröstet bära;
ingen finnes så felfri,
att ej fläck han har,
ingen så usel, att han
till intet
duger.
Den Höges ord.
VII. Forntyska tänkespråk.
i.
Gud.
Vår Herre allt af intet gjort;
den det har fattat som han bort,
för honom är ej under mer
hvad som har skett och ännu sker.
Att Kristus kom af jungfruns kved
hvad underbart är väl därmed?
Att Kristus gick ur grafvens natt*
är icke underligt, fast gladt.
Gud visar mänskan alla dar
en syn ej mindre underbar:
hur stjärnorna däruppe gå,
som om de lefde i det blå.
Sol, måne, alla stjärnors skara, —
hvad kan ett större under vara?
Och jord och himmel skall förgå,
en skönare ur askan stå.
Och dock är denna syn blott svag
mot första undrets skåp ar dag.
Guds under är så högt och stort:
vi få blott glänta på hans port.
Freidank, *) Bescheidenheit. Öfv. af E. Evers.
De maktägande.
Land och folk bli snart till skarn,
när dess konung är ett barn,
och dess furstar sig berömma
kunna bägarns safter tömma,
då blir dom ej rättvist gjord, —
det är Salomos egna ord.
Densamme, öfv. af E. Evers’
b.
Hur än kejsaren må svärja,
kan han sig mot mygg ej värja.
Säg, hvad gagna länder dina,
då en mygga kan dig pina?
Densamme, öfv. af E. Evers.
*) Freidank, pseudonym f Or någon skald — man har gissat på Walter
v. d. Vogelweide — som i 13 årh. utgifvit ett didaktiskt och satiriskt
skaldestycke: Bescheidenheit, en skildring af den tidens personer och förhållanden
inom alla lifvets områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
