Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationela moralen - VII. Forntyska tänkespråk - 5. Kloka och dårar - 6. Tungans bruk - 7. Vänskap och ovänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
b.
En dåre måste strax ge luft åt hämdens törst
den vise sansar sig och. sig betänker först.
En dåre hämnas så, att själf han tappar mest
och skryter med sitt hot för främling och för gäst.
Freidank Öfv. af E. Evers.
ö.
Tungans bruk.
a.
Ljuga, truga satt med nåd
ofta uti riksens råd.
Ljuga, truga är så kärt,
att hvar hökar e det lärt.
Ljuga, truga har sitt ord
också med vid domarbord.
Ljuga, truga — usla skarn —
gäller mer än furstebarn.
Ljuga, truga, den det kan
gäller som en högvis man.
Freidank. Öfv. af E. Evers.
b.
Den sämsta lem, som någon har,
jag vågar säga, tungan var.
De onda tungor drifvit ut
rätt mången från hans egen knut.
Ond tunga vållat mångens nöd,
bekymmer, ruelse och död.
Ond tunga månget land förstört
och vänskap mellan herrar stört.
Ond tunga slitit kärleks band
och väpnat mången mordisk hand.
Ond’ tungor förde ock för visst
på korsets stam vår Herre Krist.
Desamme.
7.
Vänskap och ovänskap.
Hvad är väl vänners skara?
Förstuckna fiender bara.
När lyckans hjul sig vänder,
de visa sina tänder.
Logau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
