- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
330

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - B) Hellener och romare - 18. Ett bref från Epikur till Menoikeus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330
ständigheter välja, likaså är hvarje smärta ett ondt, men icke i hvarje
fall. Genom beräknande af den nytta och skada man kan vänta,
måste allt detta riktigt bedömas, och sålunda anse vi vid vissa
tillfällen det goda såsom ett ondt och å andra det onda som ett godt.
Äfven förnöjsamheten anse vi för öfrigt såsom ett stort godt, icke
för att vi skola nöja oss med det ringa, utan för att vi må nöja oss
därmed, då vi icke hafva mycket. Vi äro nämligen af den fulla
öfvertygelsen, att de njuta mest af öfverflödet, som minst känna behof
däraf, och att tillfredsställandet af de naturliga behofven är
jämförelsevis lätt att bereda. Enkla måltider skänka lika stor njutning som
yppiga gästabud, då därigenom stillas känslan af hunger. Bröd och
vatten äro tillräckliga att bereda den största njutning om man är
hungrig, och vanan att förtära enkla, anspråkslöst beredda rätter
tjänar till hälsans bevarande och gör människan kraftig till lifvets
nödvändiga förrättningar. Också hafva vi af de mera utvalda
njutningarna, om vi blott sällan begagna oss af dem, ett högre nöje, och
vinna kraft mot ödets slag. Då vi alltså säga, att njutningen är
målet för vårt sträfvande, så mena vi därmed icke fråssares nöjen och
groft sinnliga njutningar såsom några af okunnighet påstå, som
afvika från vår lefnadsuppfattning eller oriktigt uppfatta den, utan
under njutning förstå vi kroppens välbefinnande och själens rö. Ty icke
dryckeslag och långa fäster, icke umgänge med män och kvinnor,
icke njutande af sällsynta fisksorter och andra dyrbara rätter skapa
ett verkligt njutningsrikt lif, utan ett nyktert tänkande, som utforskar
grunderna, hvarför man bör välja ett och undvika ett annat, och som
utrotar de vidskepliga föreställningar, som mest försätta själen i oro.
(Dygder.) Grunden och det högsta för allt godt är besinningen;
därför skatta vi den högre än till och med filosofien. Ty från denna
utgå alla öfriga dygder och hon lär oss, att man icke kan föra ett
njutningsrikt lif utan att föra det besinningsfull^ ärofullt, rättrådigt;
och att man icke kan lefva sitt lif på så sätt utan att tillika vara
lycklig. Ty dygderna äro oskiljaktigt förbundna med ett angenämt
lif, och ett angenämt lif utan dessa dygder är otänkbart. Ty hvem
anser du väl bättre än den, som äger värdiga föreställningar om
gudarne, som ser döden utan fruktan i ögonen och har öfvertänkt
naturens ändamål; som begriper, att det högsta goda är lätt att nå och
förverkliga, att det högsta onda blott varar kort tid och förorsakar
korta smärtor,..... som beler det af några filosofer såsom alltets
härskare skildrade ödet och förklarar, att händelserna utspelas på
grund af dels naturnödvändighet, dels slumpen, dels vår egen vilja,
och detta därför, att naturnödvändigheten råder med hänsynslös lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free