Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - III. Den teologiska moralen - C) Den kristna moralen - 14. Eremitväsen och askes - a. Den indiske skogseremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Han tage sin helgade eld och sina husgeråd, som pläga föras
med vid offren; därpå vandre han ut ur staden till skogen; och bedje
han där med fullkomligt herravälde öfver sina sinnen och
verksamhetsorgan.
Han fire de fem stora förut omnämnda sakramenten med
allehanda rena näringsmedel, sådana som helige vise män plägade äta,
med gröna örter, rötter och frukter, och frambäre dem under öfliga
ceremonier.
Hans klädnad vare en svart antilophud eller en dräkt af
nötkreatur; han både morgon och afton och låte sitt hår och skägg och
likaledes sina naglar beständigt växa.
Af all föda, som han äter, såvida hans krafter det tillåta, må
han utdela gåfvor och allmosor; men de, som besöka hans ensamma
boning, må han ära med skänker af vatten, rötter och frukter.
Hans ständiga sysselsättning må vara, att läsa Veda, att vara
tålig i all nöd och välvillig mot hvar man; att rikta sina tankar
ständigt på det högsta väsendet, att alltid gifva skänker, men aldrig
mottaga några, och att vara genomträngd af ömsinthet mot alla lefvande
varelser.
Han må offra, såsom lagen befaller, på härden med tre heliga
eldar och försumme icke, att på bestämda tider förrätta fullmånens
och nymånens offer.
Då han nu bringat gudarne detta högst rena offer, som den vilda
skogen alstrat, må han uppäta återstoden med tillsats af ett stycke
salt, som han själf insamlat.
Hans näring må bestå af gröna örter, blommor, rötter och
frukter, hvilka växa på jorden och i vattnet, vidare af allt, som
frambringas på heliga träd; samt af olja, som pressas af frukter.
Men honung och kötträtter, alla slag af jordsvampar, örten
Bhu-strina, den ört man kallar Sighruka, och frukten af Sleshma’taka får
han icke bruka till sin näring.
I månaden Aswina måste han kasta bort de vises föda, som
han förut insamlat, och sin dräkt, som då är utsliten, och sina örter,
rötter och frukter.
Han må aldrig äta det, som växer på en plöjd åker, om dess
ägare nyss lämnat den, ej häller frukter och rötter, som vuxit i
staden, om han ock skulle pinas af hunger.
Antingen må han släpa sig fram på jorden eller ock må han
stå hela dagen på tårna, eller också må han hålla sig i beständig
rörelse, än sittande, än stående; men vid solens upp- och nedgång
må han gå till vatten och bada sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
