Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världen och människan - II. Släktet och samhället - A) Äktenskapet - 4 - 5. Civiläktenskap - B) Uppfostran - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
Äktenskapet är en förbindelse mellan man och kvinna,
gemenskap för hela lifvet, en förening med gudomlig och mänsklig rätt.
Romerska rätten.
5.
Civiläktenskap.
Därför är det en mycket god och kristlig anordning att man
inför kyrkan tillönskar det nygifta paret Guds välsignelse och gör en
gemensam förbön för dem; att de må börja sitt äktenskap i Guds
namn och att det må blifva lyckligt. Om en sådan välsignelse stode
att köpa, borde man ej anse något för dyrt för att erhålla den. Men
nu gör kyrkan det utan betalning. Likväl finns det personer som äro
nog vettlösa, att de ej det minsta fråga efter en sådan välsignelse,
jå hellre ville vara den kvitt. Sådana må man låta fara. Men de
som äro kristna, skola just för sådan förböns och välsignelses skull
med desto större frimodighet begifva sig in i äkta ståndet.
Luther.
B. Uppfostran.
l.
Många af våra ynglingar, öfverlämna sig hejdlöst åt sina begär.
Därtill äro föräldrarna skulden, hvilka med all omsorg dressera sina
hästar, men låta sina söner under långliga tider otyglade löpa
omkring ... Om någon har en mulåsna, är haji mycket angelägen om
att skaffa sig den bästa möjliga åsnedrifvare. Men om det gäller att
för ynglingens själ finna en ledare, då tager man, eftersom det kan
falla sig, den första bäste. Och dock gifves det ingen svårare konst
än denna. Ty kan väl något så stort gifvas som att bilda barnets
Själ? Krysostomos.
2.
Gör er lärjunge uppmärksam på företeelserna i naturen;
därigenom skall ni väcka till lif hans vetgirighet. Men för att hålla denna
hans vetgirighet vid makt bör ni aldrig brådska med att
tillfredsställa den. Ställ på honom frågor, lämpade efter hans
utvecklingsgrad, och öfverlämna åt honom själf att utfundera svaret. Han bör
icke komma i besittning af kunskaper genom meddelelse, utan genom
egen förstånds verksamhet; han skall ej få vetandet själlöst hos sig
inpluggadt, utan själf söka och finna det.
Rousseau. Emile.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
