Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - III. Den gudomliga Försynen och den fria viljan - 2. Huru den gudomliga försynen och den mänskliga friheten kunna bestå jämte varandra - 3. Kristlig frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Därpå svarar jag dig: Det är visserligen riktigt, att du kan ändra
dina föresatser, men då försynens allnärvarande, ofelbara blick
äfven finner, att du kan detta, och äfven om du gör det i hvilken
riktning din viljeförändring vänder sig, så kan du trots allt detta icke
undgå det gudomliga förutseendet, liksom du ju äfven icke kan undgå
ett närvarande ögas blick, huru mångfaldiga handlingar du än må
företaga af fri vilja.
På så sätt blifver alltså för den dödlige den ohämmade
friheten af hans beslut bevarad, och det är inga obilliga lagar, som ställa
den från hvarje tvång befriade viljan belöningar och straff i sikte.
Äfven gudomen, hvilken från sin höjd öfverskådar allt och förutser
allt, blifver beståndande i full kraft och betydelse, äfven det
gudomliga skådandets eviga allnärvaro förblifver, för hvilket vårt
tillkommande görande och låtande alltjämt skall vara synligt, och i kraft
af hvilket alltid med rättvisa de goda erhålla belöningar, men de
onda straff. Icke förgäfves äro de till Gud riktade förhoppningarne
och de till honom uppåtstigande bönerna, som icke kunna blifva
ohörda, om de anropa om hvad rått är och äro uppriktigt menade!
Motstån därför lasten, öfven alltid dygden, hojen eder själ i rätt hopp
och rikten ödmjuka böner uppåt mot himmelen!
Boetius. De consolatione pliilosophice.
3.
Kristlig frihet.
Gud lämnar oss i många stycken fritt val att göra hvad vi
vilja, där icke något är emot hans uttryckliga bud. — Många villa
bort sig därigenom ganska mycket, att de föreställa sig alltid, såsom
blott en väg vore den rätta: då det likväl kan gifvas mångahanda
vägar, som alla föra till målet. Såsom t. ex. när en vältalig man
på 100 olika sätt föreställer sig det, som han vill säga, och dock i
sitt föredrag blott gör bruk af ett af dessa sätt: då likväl ett annat
äfven skulle hafva varit riktigt. Det är med de saker, som hade
skolat eller kunnat ske, men icke verkligen hafva skett, en sådan
mångfald, att intet mänskligt förstånd kan följa med. Där man nu
är fri, där får man äfven bruka sin frihet att välja, och icke
alltid vara bekymrad för att man skall synda. — Offrar man sin vilja
helt åt Gud, så skänker han äfven såsom gengåfva en fri vilja. —
Man har ofta viktiga saker före, och skulle gärna i fråga om dem
vilja hafva ett gudomligt utslag; här skall man då veta, att det ofta
kan finnas 10 vägar, som alla komma öfverens med Guds vilja.
Ofta gör man saken för sig för lätt, men ofta äfven för svår. Off-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
