Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - IV. Determinism - 11. Kritik öfver den moraliska frihetens begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
annat, bakom det liggande viljande. Och antag, att denna fråga
skulle bejakas, så uppstode snart den andra frågan: Ean du också
vilja hvad du vill vilja? och så skulle det i oändlighet kunna
undanskjutas allt högre, i det vi alltjämt tänkte på ett viljande beroende
af ett tidigare och djupare liggande och förgäfves sträfvade att på
denna väg slutligen uppnå ett, som vi måste tänka och antaga
såsom; af intet beroende, men vilja vi antaga ett sådant så kunde vi
lika väl därtill använda det första som det godtyckligt sista, men
härigenom skulle då frågan återföras till den helt enkla: "Kan du
vilja?" Men om det blotta bejakandet af denna fråga afgör viljandets
frihet, så är och förblir oafgjordt hvad man ville veta. Det
ursprungliga, empiriska, från handlandet härledda begreppet om friheten
vägrar alltså att ingå en direkt förbindelse med viljans begrepp.
Därför måste man, för att likväl kunna använda frihetens begrepp på
viljan, modifiera detsamma, så att man fattar den abstraktare. Detta
skedde i det man genom frihetens begrepp blott i allmänhet tänkte
på frånvaron af all nödvändighet. Härvid behåller begreppet den
negativa karakter, som jag redan i början tillerkände detsamma.
Därefter skulle följaktligen återstå att undersöka nödvändighetens
begrepp såsom det positiva begrepp hvilket gifver åt det förra den
negativa betydelsen.
Yi fråga alltså: Hvad är nödvändigt? Den vanliga
förklaringen: "nödvändigt är det, hvars motsats är omöjligt eller, som icke
kan vara annorlunda", är en blott ordförklaring, en omskrifning af
begreppet, som icke ökar vårt vetande. Såsom realförklaring
uppställer jag] denna: Nödvändigt är det som följer af en gifven
tillräcklig grund, hvilken sats, såsom hvarje riktig definition, äfven låter
omvända sig. Allt efter som nu denna tillräckliga grund är en
logisk, en matematisk eller en fysisk s. k. orsak, blir nödvändigheten
en logisk (såsom i slutledningen då premisserna äro gifna), en
matematisk (t. ex. sidornas likhet i en triangel, där vinklarne äro lika
stora) eller en fysisk real (såsom verkans inträde, så snart orsaken
Annes); men alltid är den fästad med samma stränghet vid följden,
då grunden är gifven. Endast i den mån vi finna något såsom följd
af en gifven grund, erkänna vi det såsom nödvändigt, och omvändt,
så snart vi erkänna något såsom följd af en tillräcklig grund, inse
vi, att det är nödvändigt, ty alla grunder äro tvingande. Denna
realförklaring är så adeqvat och uttömmande, att nödvändighet och följd
äro växelbegrepp af en gifven, tillräcklig grund, d. v. s. öfverallt kan
deri ena ställas i den andras ställe, I följd häraf skulle frånvaro af
nödvändighet vara identisk med frånvaro af en bestämmande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
