- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
491

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - I. Lifvets ofullkomlighet och lidande - C) Synder och laster - b) Stadier på syndens väg - 6. Hyckleri - 7. Förtviflan och förhärdelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

491
Då sade Catalan i långsamt tåg:
»Den, som du ser fastpålad där förtvina,
rådt Fariseerne, att nödigt var,
en mänska led för folket dödens pina!
Tvärtöfver vägen ligger han så bar,
och måste känna af den hop, som skrider
åt vägen fram, först tyngden af enhvar;
på samma sätt hans svärfar äfven lider,
och hvar och en, sorn i det råd var med,
som blef Judeens undergång omsider.» —
Då såg jag skalden se förvånad ned
på denne, som med lemmar, skymfligt spände,
på korset här en evig smärta led.
Dante, Inferno. XXXIV: 109.
1.
Förtviflan och förhärdelse.
Jesu, förbarma! — Tyst; det var en dröm. —
Du fega samvete, så du mig ängslar! —
Blått brinner ljuset. — Det är dödstyst midnatt.
Kallsvetten står ikring mitt kött som skälfver.
Hvad fruktar jag? Mig själf? Jag är ju ensam
Richard ju älskar Richard,
och det betyder ju att jag är jag.
Mördare här? Ah nej; — jo; jag är här.
Så fly! — Hvad? Från mig själf? Jå visst; men hvarför?
För hämdens skull. På hvem? Månn’ på mig själf?
Jag älskar ju mig själf. Men hvarför då?
För något godt som jag har gjort mig själf?
Ack nej, ack nej! Förr hatar jag mig själf
för allt det onda som jag själf bedrifvit.
Jag är en skurk. Ljug ej, det är jag icke.
Narr, smäda ej dig själf; — narr, smickra icke.
Mitt samvete har tusen skilda tungor,
och hvarje tunga för en särskild talan,
och hvarje talan dömmer mig till skurk
Jå mened, mened uti högsta grad,
mord, rysligt mord i gräsligaste grad,
all synd som nämnas kan och kan bedrifvas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free