- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
512

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - III. De ondas lycka och gudomlig vedergällning - A) De ondas lycka - 4. Hvarför går det den gode illa? - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

512
djupt i sitt innersta, när den gudsförgätne som aktar
hvarken människors lag eller odödligas harm
frossar i rikdomens yppiga sköt, allt medan den fromme
sänkt i den bittraste nöd, tryckt af bekymmer förgås?
Desamme.
5.
Jå, när jag tänker däruppå, så förskräckas jag, och en rysning
griper min kropp.
Hvi blifva de ogudaktige vid lif, varda gamle, och växa till i
kraft?
Deras afkomma står fast i deras åsyn när dem, och deras
ättlingar för deras ögon.
Deras hus äro i fred för räddhåga, och intet plågoris af Gud
öfverkommer dem.
Deras ko blifver dräktig, och missgår icke; deras kviga kalfvar,
och felar ej.
De utsläppa såsom en fårhjord sina små, och deras piltar hoppa
och springa.
De uppstämma sånger vid pukors och harpors klang, och fröjda
sig vid herdepipans ljud.
De förnöta sina dagar i lust, och nedfara i ett ögonblick till
dödsriket.
De sade dock till Gud "Vik från oss, och dina vägars kunskap
är ej vårt behag;
Hvad är den Allsmäktige, att vi honom tjäna skulle, och hvad
kan det båta oss, att nalkas honom med bön?"
Se deras lycka står icke i deras hand: vare de ogudaktigas råd
fjärran ifrån mig.
Men huru ofta slocknar väl de ogudaktigas lykta, och kommer
öfver dem deras fördärf, när Gud utskiftar lotter i sin vrede?
Huru ofta blifva de väl såsom strå för vinden, såsom agnar,
hvilka stormen bortför?
Gud förvarar åt hans barn hans ofärd (sägen I). Honom själf
vedergälle han, att han må känna det.
Må hans egna ögon se hans fördärf, och må han själf af den
Allsmäktiges vrede dricka!
Ty hvad bekymrar honom hans hus efter honom, när hans
månaders tal tilländagått?
Vill man lära Gud vishet, han som de höga dömer?
Den ene dör i sitt fulla välstånd, helt lugn och stilla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free