- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
537

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - III. De ondas lycka och gudomlig vedergällning - D) Världens ofullkomlighet och fullkomligheten hos hennes upphof - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2.



Den enda sedligt tillförlitliga skapelsehistorien är den, att den
gudomliga principen icke genast och fullständigt kunde betvinga det
fysiskt och sedligt ondas makt, att den icke kunde försätta
mänskligheten i en värld, där hon hade blifvit frikallad från
nödvändigheten af en oaflåtlig kamp med de onda makterna, utan har gjort och
kunde göra henne skicklig att kraftigt och med allt större framgång
utföra striden. Utaf alla religiösa förklaringar öfver naturens ordning,
kommer denna allena i motsägelse hvarken med sig själf eller de
fakta, som den söker att förklara. Enligt denna skulle människans
plikt bestå uti, icke helt enkelt att iakttaga sitt eget intresse genom
lydnaden mot en oemotståndlig makt, utan att såsom en icke
overksam hjälpare stå inför ett fullkomligt välvilligt väsen, en tro, som
synes vara mycket bättre ägnad att stärka henne i bruket af sina
krafter än ett obestämdt och inkonsekvent förtroende till en
upphofsman till det goda, som på samma gång gäller såsom upphofsman
till det onda. Det gifves intet föremål, med afseende på hvilket
människornas praktiska tro otydligare återgifves genom de ord, hvarmed
de gifva uttryck åt detsamma, än religionen. Många hafva skapat
ett ovärdigt förtroende utaf den inbillningen, att de äro en
allsmäktig, men godtycklig och despotisk guds älsklingar. Men de, som
genom förtröstan på det deltagandet, understödda af en mäktig och god
styresman af världen, kände sig stärkta i det goda, hafva, därom är
jag öfvertygad, aldrig verkligen trott, att denne styresman vore
allsmäktig i detta ords stränga betydelse. De hafva alltid räddat
hans godhet på bekostnad af hans makt. De hafva kanske trott,
att han, om han ville, kunde befria deras enskilda lefnadsväg från
alla sorger, men icke utan att tillfoga en annan ett större lidande
eller utan att göra om intet ett ändamål af större vikt för den
allmänna välfärden. De hafva trott, att han kunde utföra hvarje enskild
sak men icke hvarje kombination af saker, att hans regering, liksom
en mänsklig regering vore ett system af anordningar och
kompromisser samt att världen mot hans afsikt oundvikligen vore ofullkomlig.
Och då utöfningen af hans hela makt att göra världen så litet
ofullkomlig som möjligt, icke göra den bättre än den är, så kunna de
betrakta denna, visserligen den mänskliga uppfattningen vida
öfverträffande makt dock blott i och för sig icke blott begränsad utan som
utomordentligt hämmad. De äro t. ex. förpliktade att antaga, att
det bästa, som han förmådde göra för sina mänskliga varelser,
bestod däri, att han har låtit födas denna oerhörda mängd af alla dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 11 21:58:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/evers/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free